fastnat

Inte jag

2012-02-15T20:52:00.000+01:00

I måndags var jag hos neuropsykiatern för att, tja, kolla min hjärna. Jag var där i en timme och det snackades en massa om vad mina svårigheter är och har varit tidigare. Men till slut kom han fram till att han med rätt stor säkerhet kunde säga att jag inte har ADHD. Jag har visserligen en del symptom som man har när man har ADHD, men det är inte tillräckligt för att det ska klassas som det, om de underliggande orsakerna är en annan. Han sa det inte ordagrant så, men det var innebörden i alla fall.

Han var lite rädd att han trampade mig på tårna när han förklarade det, jag vet inte hur många gånger han underströk att det inte var hans mening, och att han mycket väl kunde förstå att jag hade fått dessa funderingar. Men jag var ju inte ute efter att jaga en diagnos, så jag är nog så nöjd med att ha fått ett expertutlåtande.

Han tipsade dock om en antidepressiv medicin som har visat sig vara relativt effektiv för personer med ADHD, och då alltså även på de symptom jag har som överensstämmer med ADHD-symptom - Voxra. Jag var jävligt skeptisk när han föreslog en antidepressiv medicin, ska jag säga. Jag har provat flertalet SSRI, NaSSA och SNRI (det vill säga i princip antidepressiva från alla klasser förutom de gamla tricykliska), och aldrig fått någon särskilt bra effekt. De få som gett någon bra effekt har alltid vägt upp det med att samtidigt dra ner det positiva lika mycket. Helt enkelt så tror jag inte att man ska mixtra med serotonin-receptorerna, jag har svårt att se att man kan få ut något bra av det. Åtminstone fungerar det inte på mig.

Men Voxra tillhör inte någon av de "gamla vanliga" sorternas antidepressiva, den ger sig istället på noradrenalin och dopamin, vilket i mina öron låter mycket bättre. Så efter att ha läst lite om den (jag gör inte misstaget att bara lita på en läkares rekommendation om den har sortens mediciner igen) kom jag fram till att jag var villig att testa. Biverkningslistan var dessutom avsevärt kortare än den brukar vara för antidepressiva (dock lät jag bli att läsa särskilt ingående).

Så imorgon tar jag min första tablett, så får vi se vad som händer...

Kineserna är ju underbara!

2012-01-30T21:59:00.000+01:00

Jag har beställt lite småsaker från ebay de senaste månaderna, mest från Hong Kong, någon enstaka från Kina. Frakt ingår så gott som alltid, vilket är helt sjukt i sig. En vara för en dollar, och så ingår frakt i det, det hade ju aldrig fungerat med svenska posten. För ett tag sedan beställde jag tex 200 resistorer för två dollar, frakt ingick. Rätt vad det är dyker det ner en avi om att jag har fått ett rekommenderat brev. Jodå, då har de skickat ett vadderat kuvert med varor värda två dollar som rekommenderat. Räkna ut vad svenska posten hade tagit för ett rekommenderat brev till Hong Kong...

Idag fick jag ännu en rek-avi, och får världens gulligaste varupaket. Det syns inte riktigt på bilden, men paketet är mörkgrönt med vita snören. Det var som att få en julklapp, ungefär. Noga inslagen och med snören runt. Verkligen jättegulligt.

Monster

2012-01-25T08:43:00.001+01:00

Hur kan två så söta puckon vara så jävliga? Igår kväll, innan jag la mig var de hur lugna som helst. Men så fort jag släckte och la mig satte de igång. Sprang som idioter genom hela lägenheten, jagade varandra, kastade saker i golvet, klättrade på konstiga ställen (och välte mer saker). Varenda gång jag höll på att somna blev jag väckt av dem. Till slut övervägde jag att låsa ut dem i uterummet, men de har för klen päls för det, så jag lät bli.

Jag tror jag somnade framåt fyra, klockan ringer tio i sex. Jag kom inte upp av den, utan vaknade en timme senare. Skitkul, jag som behövde komma i tid idag, jag skulle ha hjärt-lungräddning nästan direkt på morgonen. Just då kändes det som att jag skulle behöva HLR själv. Och jag var skogstokig! Inte minst av att de små monstren försökte se söta ut.

Som tur var kunde min lärare boka om mig till den sena gruppen istället, och vi hann till Liams skola i tid. Nu återstår bara att hålla sig vaken tills ikväll. Klockan åtta låter som en rätt bra tid att lägga sig i mina öron...

Organisation

2012-01-20T17:00:00.001+01:00

Liam och jag är på Andy's Lekland, hans klass här lite kick off här ikväll. En sak som slår mig är denna totala brist på organisation; totalt kaos. Och då menar jag inte främst barnen. Nej, jag tänker på hur hela organisationen av den här aktiviteten är skött.

Vi här fått ytterst lite info från den klassförälder som arrangerade detta. Vi fick tid och plats, och mellan raderna gick det att förstå att det inte skulle kosta något. Missförstå mig rätt nu; jag tycker det är skitkul för ungarna, det är inte det jag menar.

Jag tycker bara att det kanske hade varit en god idé, eller åtminstone trevligt, om man hade samlats innan. Eller åtminstone att den som arrangerat det hela kunde heja på de som kommer. Jag tycker det är common sense. Tydligen är jag ensam om att tycka så.

Det var bara att traska in, säga hej om man kände igen någon och släppa lös ungen. Lite konstigt i mina ögon. Det var samma sak när Liam skulle prova på fotboll, ingen organisation, ingen som tar hand om de nya, ingen... artighet. Och många andra föräldrar verkar känna likadant; vet inte om de ska hälsa och på vilka de ska hälsa. Man vill ju inte hälsa på fel personer. Och hur ska man bete sig?

Jag ser hur folk försöker att inte se vilsna ut, vilket de försöker så hårt att det lyser. Själv skiter jag i det; jag sitter för mig själv medan Liam roar sig med Sina kompisar. Det gör att jag inte behöver känna mig, eller se ut att vara, vilsen, eftersom jag inte ens försöker.

Men vad mycket enklare det hade varit med en kort samling innan...

Arvslös?

2012-01-15T13:23:00.001+01:00

- "Pappa, vad heter stenarna?"
- "Tja, det finns ju granit och skiffer... öm... och... "
- "...och pappas skitfötter! Pappas skitiga fötter som luktar skit!"

Tack... tror jag...

Pepparkakegubben

2011-12-14T14:11:00.002+01:00

Det var luciatåg på Liams skola igår. Han visste precis vad han ville vara, han ville vara pepparkaka! Och han var jätteduktig, men hjälp vad trött han såg ut. Det här var den enda bilden jag fick där han inte såg halvt sovande ut på. Men det är inte så konstigt, han somnade inte förrän vid elvatiden kvällen innan (noteras ska dock att han faktiskt la sig i rätt tid).

Sen åkte vi och tittade på storasyster när hon gick stora luciatåget. Så han kom inte i säng förrän framåt elva igår heller. Däremot somnade han nästan direkt i alla fall. Förhoppningsvis somnar han snabbt och duktigt ikväll i alla fall...

Psykiaterbesök

2011-12-04T21:22:00.001+01:00

Skriva blogg är en sådan där sak jag vill ha gjord; jag vill skriva blogg, och många gånger har jag saker att skriva om. Det är bara det att jag sällan får gjort de saker jag tänkt göra. Prickar jag av en sak på någon av mina att-göra-listor så skriver jag dit två nya. Sedan kan jag sitta och inte orka göra någon av de saker jag har på listan, åtminstone kommer jag inte igång om jag inte tvingar mig. När jag väl är igång med det kan det vara roligt. Problemet med bloggandet är, förutom att jag inte kommer till skott och skriver, att jag hälften av gångerna inte "får tag i" det jag vill skriva om. Det blir lite "writer's block" deluxe.

Nu sitter jag och skriver i alla fall. Jag har i veckan varit hos min psykiater, tillsammans med min samtalskontakt. Jag trodde att jag först skulle ha en halvtimme hos min samtalskontakt och sedan skulle träffa psykiatern, det var de tiderna jag hade fått, men det hade tydligen blivit något fel i tidsbokningen. Jag klarar inte riktigt av att det blir för snabba ändringar på det sättet. När jag väl har det upprutat i huvudet hur tidsplanen ser ut så blir jag fruktansvärt frustrerad om det blir ändringar. Nu hade jag ju varit inställd på att jag skulle få min halvtimme med samtalskontakten först, men den försvann och blev väntetid istället. Å andra sidan så var det bättre det än att vi direkt gick in till läkaren, för nu fick jag i alla fall en halvtimme att sitta och vänja mig vid tanken på att det skulle bli helt annorlunda än jag tänkt mig.

Vi skulle ju då prata om mina ADHD-misstankar. Puffan hade ett par timmar innan messat mig och berättat att hon hade fått sin diagnos satt; grav ADHD. Det gjorde att jag kände mig mycket lugnare i att berätta om mina funderingar, jag kände inte längre att jag bara överdrev. Att jag inte har lika svåra symptom som henne kan ju lätt förklaras av att hon ju faktiskt tillhör de som har de svåraste symptomen. Ja, ni fattar. Annars har jag väldigt lätt att intala mig själv att jag bara överdriver, att jag nog inte alls har de problemen jag egentligen tror att jag har.

Psykiatern frågade lite om vad det var som fick mig att misstänka ADHD, vad jag tyckte att jag hade mest svårt med, lite om vad jag haft för problem av det här under grundskoletiden osv. Sedan undrade han även vad puffan trodde, och då var det återigen skönt att hon fått diagnosen satt. En person som verkligen har ADHD har ju lite mer kredibilitet när det gäller att känna igen problematiken än random person utan koll. Väldigt bra timing.

Han tyckte absolut att han skulle remittera mig till neuropsykiatriska teamet; det lät mycket väl som att det skulle kunna vara så att jag har ADHD. Skulle det visa sig att så inte är fallet så är det ju utrett och uteslutet i så fall i alla fall. Bra psykiater där, jag har träffat på alldeles för många mähän som antingen av någon anledning inte velat utreda saker ordentligt eller som bara aldrig kommit till skott.

Jag får antagligen vänta tills i januari innan jag får en tid, men det är ju rätt lugnt. Det är ju inte mycket som hinns med i december ändå, och jag tycker redan att det är en massa saker som händer på en gång. Jag försöker intala mig det i alla fall, för jag vet att det rent logiskt är så. Sen att jag samtidigt känner mig skitotålig och bara vill sätta igång med utredningen direkt så jag får ett klart "ja" eller "nej" är ju en annan sak...

(Det var något mer jag skulle blogga om ju... men eftersom jag inte skrev upp det så kommer jag inte ihåg det... grrr...)

Men allvarligt jävla talat!

2011-11-17T16:50:00.001+01:00

Nu har jag gjort en sådan där jävla tabbe igen; att jag aldrig lär mig. Jag kollade inte vem som hade tvättiden efter mig när jag tvättade i måndags, fan vad dumt. Det gjorde jag inte när jag bokade tvättid nu heller. Mental notering: kolla det ikväll.

Problemet är nämligen att vi har en städpolis i huset. En kvinna, 60+, som verkar ta det där med att städa på lite väl stort allvar. Det må vara en hobby hon har, jag tycker hon verkar städa i loftgången oftare än jag diskar, men hon behöver ju inte trycka ner den hobbyn i halsen på alla andra. Hon beter sig som att hon är lite finare än alla andra, något som har en tendens att störa mig i sig. Att hon dessutom försöker undvika att behöva säga hej när man går förbi varandra i trappen gör ju inte saken bättre. Men jag ler och säger hej till henne ändå. Hon brukar se smått skrämd ut när jag gör det, men ger ifrån sig ett snabbt hej ändå. Jag har ju fullt med metall i ansiktet, så jag är säkert jättefarlig, eller nåt.

I alla fall; jag städar alltid tvättstugan efter mig; tömmer luddfiltret i torktumlaren, sopar eller dammsuger golvet, torkar av om jag grisat ner någonstans (vilket är rätt svårt med tanke på att vi har självdoserande maskiner, men ändå). Ofta är det inte städat efter personen innan, men så länge det rör sig om att det är lite ludd på golvet eller liknande så struntar jag i det. Jag ska ändå sopa golvet sen, orka tjafsa om småsaker, vem som helst kan bli stressad och glömma något. Ibland har jag till och med städat av ovanpå torkskåpet och torktumlaren (de når nästan upp i tak och har alltid ett tunnt lager damm på sig, ingen städar av dem).

För några månader sedan fick jag ett gulligt brev från hyresvärden där det stod att jag inte hade städat tvättstugan. Bullshit! Jag hade visst städat efter mig. Men eftersom jag visste att jag hade varit stressad så tänkte jag att jag kanske hade glömt tömma luddfiltret i torktumlaren eller något. Jag tror faktiskt inte jag hade det, men jag lät det passera. Jag visste dock vem som hade ringt fastighetsskötaren, jag mötte henne på väg ut från tvättstugan den dagen. Självklart ingen mindre än fru fisförnäm.

Så idag, får jag ett nytt brev från hyresvärden. Jag har tydligen inte städat tvättstugan igen. WTF? Men den här gången är bristerna specificerade i alla fall. Jag har inte torkat av på maskinerna och inte tömt luddfiltret i torkskåpet. Alltså, detta är ju löjligt. Maskinerna var rena ovanpå när jag kom, jag brydde mig därför inte om att torka av dem. Det blir liksom ingenting spillt på dem eller något, eftersom maskinerna doserar tvättmedel genom slangar. Men visst, det kan ha varit yttepyttelite damm som jag inte såg för att jag inte ställde mig och inspekterade skitnära bara för att försöka sätta dit folk. Likaså luddfiltret i torkskåpet, vilket knappt kan kallas luddfilter egentligen. Det tar rätt många torkningar innan det går att urskilja damm i den. Torskåpet signalerar (och vägrara starta) redan för löjligt små mängder damm, och jag har bara varit med om det två gånger under tiden jag bott här.

Så, med andra ord, jag har lämnat så små mängder damm att det krävts att någon har ställt sig med huvudet en decimeter ifrån ställena och tittat för att avgöra om det varit städat eller inte. Vem hade tvättid efter mig? Självklart fru fisförnäm! Jag undrar hur många sådana här "anmälningar" i veckan hon gör egentligen?

Antingen måste jag börja ta med mig förstoringsglas och avsätta en timme av tvättiden till att storstäda tvättstugan varje gång, eller så får jag se till att inte få tvättid före henne. Någon annan får liksom ta hennes skit, jag orkar inte med henne.

Sen kan jag ju tycka att hyresvärden är lite löjlig som skickar ut "klagomål" till folk får så små saker. Tvättstugan var liksom städad. Det hade varit en annan sak om jag hade lämnat den ostädad eller nergrisad.

Jag blir så jävla arg, faktiskt! Se till att klaga på de jävlarna som inte städar alls istället! Det finns sådana även här. Jag städar dock faktiskt varje jävla gång.

Men jag kommer fortsätta le och säga hej till henne. Kanske le lite extra till och med. Jag har funnit en viss sorts njutning i att se hennes reaktion, särskilt som hon vet att jag vet att det var hon som ringde fastighetsskötaren.

~~(Jag undrar hur hon skulle reagera om jag ropade "böh!"...)~~

Jag också?

2011-11-11T15:02:00.001+01:00

Jag har inte skrivit om det här förut, det har nästan känts lite dumt att prata om. Dels för att jag gärna vill förminska mina egna problem, jag vill inte vara gnällig liksom, dels för att jag är rädd för att folk ska tro att jag härmar efter andra och dels för att jag inte vill framstå som någon som vill ha en massa diagnoser.

I vilket fall som helst. Jag satt och läste igenom de enkäter puffan skulle fylla i till hennes ADHD-utredning i helgen. Där stod fråga efter fråga som förvånade mig (och även en hel del som inte förvånade mig, men det är ovidkommande), både för att jag inte hade förknippat det med ADD/ADHD och dels för att jag kände igen mig. Lite väl mycket. Inte för att jag anser det vara något fel att ha ADD/ADHD, utan mer för att jag varit bombsäker på att jag absolut inte har några sådana problem. Jag har liksom inte varit rebellisk, haft svårt i skolan eller så, sådant man brukar förknippa med ADHD, men det måste tydligen inte vara så; det är bara vanligt att det är så.

Och ju mer jag har tänkt på det desto mer har jag upptäckt sak efter sak som är dysfunktionellt hos mig. Saker som jag antingen har lyckats dölja, haft copingmekaniskmer för att hantera eller som jag tagit för så naturliga att jag inte tänkt på dem. Puffan sa till mig "jag har ju sagt att du borde gå och få dig kollad också". Jo, det har hon ju gjort. Flertalet gånger. Men jag har liksom lagt det på hyllan markerad "halvt på skämt" i huvudet.

Så i tisdags tog jag upp det med min samtalskontakt. Han gav ifrån sig ett halvt skeptiskt intryck, men var professionell nog att lyssna på mig och fråga kring det ändå, och sa att han kunde boka en tid hos min psykiater. Han verkade tycka att jag hade klarat mig lite väl bra i skolan, även om han inte sa det rätt ut. Nu vill jag inte verka skrytig, men om jag hade klarat av att koncentrera mig ordentligt i gymnasiet så hade jag haft över VG i slutbetyg; det hade jag inte kan jag ju tillägga.

Men ju mer vi pratade om det, desto mindre skeptisk verkade han, särskilt när jag beskrev mitt lappskrivande för att hålla reda på mina tankar, och hur frustrerad jag blev om jag inte fick skriva ner det jag tänkte på direkt, att jag kan få utbrott för en sådan sak. Eller över att bli avbruten över huvud taget när jag försöker koncentrera mig. Att jag har kort stubin över huvud taget. Och när jag beskrev att min hjärna känns som ett getingbo, där varje tanke är en geting och att de flyger runt där i huvudet utan att jag lyckas få tag i dem, då sa han, utan skepticism, att han skulle boka in mig hos min psykiater.

Han sa att han inte kunde lova en tid före jul, han ville inte lova något som sedan kanske inte skulle gå att hålla. Men idag fick jag en kallelse i brevlådan. Jag har tid redan den 30'e november! Snabbt jobbat, vill jag ju säga... Nu blir jag nästan lite nervös. Men hellre att jag kommer till snabbt än att jag ska behöva vänta månad ut och månad in bara på att få komma till läkaren. Särskilt som han "bara" ska ta beslut om remiss till neuropsykiatriska teamet.

Skulle det nu visa sig att jag inte har ADD eller ADHD, ja, då är det väl något annat som är fel. Men då har jag fått det utrett i alla fall.

Snart bryter jag tredje nollan...

2011-11-06T08:05:00.000+01:00

Fördelen med att ha blivit födelsedagsfirad av alla innan man fyller år är att man kan ta åldersnojan efteråt. Typ nu. Jag blir 31 på tisdag. Inte för att jag egentligen får så mycket åldersnoja, om jag ska vara ärligt. Det känns inte ens som att jag ska fylla år på tisdag. Enda gången jag känner mig "så gammal" är i skolan. När Nick slutade blev jag "gamlingen" i vår sal, de flesta i vår sal är födda på 90-talet, om man säger så. Nu är det bara jag och en till som är födda tidigt 80-tal. "Kommer du ihåg det, eller det?" brukar många gånger producera ett skrattande "nä". För de var liksom bebisar när vi gjorde det eller det. Men de är trevliga ändå, nostalgi får man spara till de som är ungefär jämnåriga.

Nu verkar det smått förväntas att jag ska ha med mig fika på tisdag... Får försöka slå ihop något själv, annars blir det för dyrt. Jag borde hållit tyst om när jag fyllde år, tror jag.

I vilket fall som helst; jag har blivit firad och fått presenter. Det jag fick av älsklingen har jag redan visat, men sen har jag blivit firad av släkten också. Fått kattsäker tvättkorg, som katterna hade sönder på en timme. De är för feta helt enkelt, åtminstone Panter. De satte sig på locket och då sprack det, som tur var på ett ställe som inte syns så mycket, och med en fastnitad metallbalk ska de inte kunna ha sönder den igen. Jag tror nästan Liam skulle kunna sätta sig på den nu utan att den spricker. Sen fick jag en tennsug, ett måste att ha när man löder, superbra.

Jag fick en rulle lödtenn också, som försäljaren sa skulle vara bra till kretskort. När jag ett par dagar senare skulle använda det upptäckte jag att det inte ville sig riktigt, det smälte men la sig bara som en kula, ville inte flyta ut ordentligt. Något som personer som är vana vid att löda vet beror på att värmen är för låg. Så jag tittade lite noggrannare på förpackningen; det var inte blyblandat tenn, det var silverblandat. Säkert dyrt och jättefint, men inte tänkt att använda till kretskort eller dylikt, eftersom smältpunkten är avsevärt mycket högre. Det används till att löda ihop rör och liknande, och inte med en 30W lödkolv direkt. Den försäljaren hade nog inte så mycket koll. Men jag har som tur var lite blyblandat tenn hemma fortfarande, så det går ingen nöd på mig.

Sen hade typ hela släkten på min sida (det låter som att de är jättemånga, det är de inte) lagt ihop till en present, och jag förstår liksom att de inte ville ge något mer än den presenten, jag hade protesterat om de hade gjort det. Ändå kunde min mamma inte låta bli att säga "nu får du bara ett paket", ungefär som om jag var en unge som inte förstår det där med att dyra paket = färre paket. Hallå, liksom, jag fick en ny laptop, som att jag skulle förvänta mig något mer då, bara det är egentligen för mycket. Jag känner mig faktiskt lite dum som över huvud taget nämnde att jag skulle vilja ha en. Men jag påminner mig själv om att de faktiskt hade ett val och ville ge mig den, jag ska inte ta på mig något dåligt samvete över det. Som puffan sa, de kan ju ha fått ett riktigt bra pris på den, med tanke på alla kampanjer som går hela tiden. Glad är jag i alla fall!

Fast nu sitter jag hemma hos puffan. Mamma var ju på besök mellan torsdag och lördag, så när hon hade åkt hem på lördagen lyckades puffan ragga skjuts till oss, kaffemamman ryckte ut och körde en extrarunda för att skjutsa oss, fastän hon egentligen skulle köra till malmö direkt. Vi snackar inte bara ett par mil extra runda, om man säger så, jättestort tack för det!

Undrar när jag kommer lägga mig ikväll... Jag lär väl fastna framför nya datorn när jag kommer hem. (Jag ska försöka lägga mig i tid dock, sluta tjata... hehe...)

Yes!

2011-10-30T09:06:00.001+01:00

Svensk normaltid igen! Ordningen är återställd.

Gastroskopi

2011-10-29T23:19:00.001+02:00

Dags för en liten uppdatering kanske. I måndags fick jag min orala oskuld tagen. Gastroskopi. Snacka om deepthroat... Som att kräkas baklänges ungefär. Men det gick rätt fort. Det som irriterar mig är att jag var tvungen att ta ur piercingen ur underläppen med fingrarna. En captive bead ring. Inte skitlätt kan jag säga. Hade de skrivit det på pappret jag fick hem så hade det tagit mig 10 sekunder med min tång, vilket jag syrligt påpekade. Och med tanke på att man får bita på ett skyddande munstycke så förstår jag inte det nödvändiga med att ta ur den.
Efteråt skakade jag som satan. Ingen mat på 16 timmar, inget koffein på tio timmar och nästan inget nikotin på lika lång tid. Plus stressen av en slang nedkörd i magen. Det tog en snus, två kedjerökta cigaretter och en rulle choklad innan jag hade slutar skaka.
Resultatet var att jag bara har ett bråck på magmunnen, inget magsår. Så jag får inte överäta, äta för sent och så, på grund av att den inte sluter riktigt tätt, och ska få något som ska vara bättre än omeprazol.

Fuskar lite.

2011-10-22T10:09:00.001+02:00

Jag fusk-fyller-år idag, bara 17 dagar för tidigt. Det här fick jag av älskling och ungarna. Kolla vertygen, en våt dröm för någon som mig som skruvar isär vad fan som helst!
Parfymen vet jag inte hur den luktar än. Jag är förkyld och igentäppt, får lukta när nässprayen verkat.

Jag har hittat kakmonstret!

2011-10-18T13:28:00.001+02:00

Blaj

2011-10-12T18:02:00.001+02:00

Jag sitter på judoklubben och väntar på grabben som har judolekis. Gud vad skönt det är att ha en riktig telefon; bara en sådan sak som en riktig bloggklient. Sista tiden med min förra telefon hade ju pekskärmen nästan lagt av, så att den här skärmen har sina egenheter är en bagatalj. Nu bytte jag i och för sig ut den innan Dani tog den, men ändå.

Jag hade egentligen inte något att skriva, ville mest göra det för sakens skull. Hehe.

Frånvarande som vanligt...

2011-10-09T18:15:00.001+02:00

Nu har jag återigen varit frånvarande. Anledningen stavas ny telefon, reparation av gamla telefonen och en dryg vecka av dåligt mående.

Nya telefonen älskar jag, trots att den är trött, lite tjurig med nederst på touchen och sådana egenheter. Med Android 2.3 blev den underbar med mina mått mätt. Så jag har fastnat lite i det där widget och "app"-träsket.

Att byta lcd-skärm och touch screen på Omnian gick jättebra också. Nu har bonusdottern något nytt att svära åt. Förhoppningsvis slipper jag göra om det.

Måendet kan vi ta en annans gång. Det är betydligt bättre nu i alla fall.

Så nu sitter jag, Liam och kissarna på bussen till Lund, för att sedan byta till tåget hem. Tack vare teknikens under är han underhållen; Puff & Puff på min laptop. Jag har inte så mycket emot själva resan, däremot att man ska behöva byta en massa. Ena vändan i Lund, andra i Tomelilla. Alltid ett par onödiga mil, alltid onödig väntan, ibland extrainkomst för Skånetrafiken. Ja, för kan de inte tillhandahålla kortaste resan så får man betala för omvägen. Hej maffian...

Men det är mysigt att få vara med älsklingen, så det är det värt.

Ny telefon

2011-10-02T18:56:00.001+02:00

Det finns ingen ände på vad som kastas i mitt soprummet. Tidigare har jag hittat en rätt okej dator bland annat. Nu hittade jag en rätt okej telefon. En HTC Hero. Visserligen har den ett par år på nacken, men ändå. En Android-lur! Yay!

Nu ska jag fixa in Android 2.3 också...

Blörk

2011-09-27T14:55:00.000+02:00

Hej bloggen! Idag vaknade jag halv fem, av någon anledning. Jag trodde jag hade vaknat av klockan, så jag gick upp. Möter sonen i hallen, han lägger sig i min säng, vilket är helt okej, han går upp klockan sex.

Så jag duschar, mina sömndruckna ögon tittar på den analoga klockan, klockan sex. Går och rycker i Liam, han svarar att han är vaken. Jag undrar varför andra larmet inte ringt, så jag slår igång mobilen. 05:03. Fan. Viskar snabbt till Liam att han kan somna om. För min del är det ingen idé, bara gilla laget och bli färdig.

Jag ger mig fan på att det är för att puffan sov gott natt... Grr...

Förlåt

2011-09-24T20:37:00.000+02:00

Oj vad jag glömmer bloggen, fy skäms på mig. Jag skyller lite på att jag har ägnat en del tid åt introspektion, och sen har jag haft puffan på besök hela veckan också, så jag har lite glömt av att blogga. Läsa bloggar kom jag efter med också, men nu har jag lyckats komma ifatt igen.

Jag har kommit till en insikt om mig själv, som jag inte tänker skriva så mycket om just nu, som förklarar en hel del. Jag förstår helt plötsligt varför saker är och har varit på det sätt som det varit på, varför jag tänkt, känt och agerat på de sätt jag gjort. Äsch, svammel, strunt samma. Jag har kommit till en viktig insikt, det är det viktiga. Och jag vet nu att jag inte är ensam om att fungera som jag gör. Det känns rätt bra.

Nu ska jag försöka natta en sockerrusig, understimulerad sexåring. Ja... hrm... det går säkert...

Sjukfrånvaro

2011-09-18T10:41:00.000+02:00

Nu har jag gjort det igen, eller kanske snarare inte gjort det. Bloggat på en dryg vecka, alltså. Dåligt av mig, men så kan jag ju skylla på att jag har varit sjuk de senaste två veckorna också. Hostat sönder mig, snuvig, täppt i näsan, täppt i hörselgångarna, ont i huvudet. Och ändå har jag gått till skolan varje dag, vilket gjort att jag inte haft så mycket ork över till annat när jag kommit hem, så bloggen har fått lida.

Att ~~jag~~ Liam och jag orkade städa, damma och dammsuga lägenheten i torsdags är för mig en gåta. Det kan vara för att jag började känna mig lite friskare, och därför fick ovanligt mycket ork jämfört med de senaste två veckorna. Senare idag ska vi och puffan åka hem till mig från henne, och det blir rätt skönt att slippa komma hem till ett dammigt och stökigt hem den här gången.

Sen har jag lite smått ont i magen över att min processor och mitt moderkort inte kommer räcka till Skyrim, när det kommer. Det lär jag ju knappast ha råd att införskaffa heller. Grrr... Nåja, jag har ju The Witcher och Oblivion att avklara först i och för sig, och har ändå inte mycket tid över till spelande. Men det stör mig ändå.

Nåja, först projektet nu är att skaffa ny skärm till min telefon. 700kr plus frakt ska billigaste stället i Sverige ha. Ny från ebay, fri frakt, kostar dryga hundralappen... Jag tror det blir ebay...

Saker som irriterar mig - del 4

2011-09-08T21:46:00.001+02:00

Så var den äntligen här, del fyra i serien om saker som irriterar mig (och därför även dig, såklart).

"Öppet alla dagar"
Vad är det egentligen för verklighet som ägarna till ICA- och Coop-butikerna lever i? Ja, det finns säkert andra kedjor som är likadana, men hos ICA och Coop är det så gott som genomgående. Det står "Öppet alla dagar 8-20" (eller mellan några andra klockslag, exakt vilka spelar ingen roll), men alla vet att det är ren bull-shit. För det första så är det ofta någon dag på året som de har stängt helt och hållet. Alla dagar, visst... Sen, så fort det är någon storhelg, så har de andra öppettider. Hur fan kan de påstå att de har öppet alla dagar mellan 8 och 20 om de sedan har speciella öppettider sisådär 10 dagar om året?

Om de då menar "Öppet mån-sön 8-20", då får de banne mig skriva det också. Efter så många år så borde någon som kan uttrycka sig semantiskt korrekt rättat till det, kan man tycka. Jag blir åtminstone väldigt irriterad över det. Står det att de har öppet alla dagar mellan 8 och 20, då ska jag kunna handla en liter mjölk kl 19:50 på julafton eller 08:05 på nyårsdagen. Annars får ni skriva rätt på skylten, stolpskott!

Bilar på cykelbanan
Jag vet inte hur det var för er, men när jag gick på trafikskola så lärde jag mig att motorfordon kör på vägar och parkerar på avsedda platser. Till exempel parkeringsplats, parkeringsficka eller längs gatan där det är tillåtet. Jag lärde mig även skillnaden mellan en gata och en cykelbana, samt mellan parkeringsplats och cykelbana. På cykelbanor kör man med cyklar, gator och parkeringsplatser är för bilar. Inte så svårt att enas om, right?

Men icke då! Här anser man sig tydligen ha rätt köra in sin bil på cykelbanan och parkera, så att man effektivt blockerar hela cykelbanan, bara för att man har ett hus som ligger längs med nämnda cykelbana. Jag misstänker att det inte är begränsat till min ort.

Hur i helvete tänker folk? Eller gör de ens det? Får ni inte plats med alla bilar på tomten, vassego och kör runt hörnet och parkera på sidogatan där det faktiskt är tillåtet att parkera. Jag skulle verkligen uppskatta om jag slapp köra ut med cykeln på gatan där det finns fina cykelbanor. Jag kan ha fel, men jag har fått lära mig att jag, om man ska hårdra det, inte ens får köra på gatan om det finns fullgoda cykelbanor längs med den.

Men vad är väl andras säkerhet i trafiken värt när du kan parkera 20 meter närmare porten?

Reklam riktad till barn
Egentligen behöver jag nog inte skriva mer än den rubriken, men jag tänker göra det ändå. Jag hade för mig att reklam som är direkt riktad till barn var olaglig. Jag vet inte om det har ändrat sig, men å andra sidan var det reklam i Kalle Anka-tidningen redan när jag var liten. På något sätt lyckas de få fortsätta med det, hur otillåtet det än är.

Och inte bara faktumet att det görs reklam till barn stör mig. Nej, även hur den är uppbyggd. Det är rena rama hjärntvätten. Produktens namn ska nämnas minst en gång i varje mening, och meningarna hålls så korta som möjligt. Rösten får det att låta som att barnen inte kan överleva utan den totalt meningslösa plastbiten, som för övrigt är jäääättepopulär. Enligt reklamen alltså. Nio av tio gånger är det antagligen inget annat än lögn, med tanke på att de verkar säga det om helt nylanserade produkter till och med.

Se bara på reklamen för de där vattenpistolerna som tydligen ska vara så otroligt häftiga, jag minns dock inte vad de heter. Är det barn som springer runt med dem? Nej, självklart inte, det är lite äldre killar, sådär så att barnen ska tycka "wow, jag vill också vara så stor och häftig som de killarna".

Jag kräks.

Vad ska man ha ryggen till?

2011-09-03T11:13:00.002+02:00

För er som inte redan vet det så smällde min rygg till ordentligt i onsdags kväll. Liam var trött och bångstyrig efter Judon och ville inte alls gå och lägga sig, ville inte borsta tänderna, och ville absolut inte gå till sängen när jag väl hade tvångsborstat hans tänder. Då var jag trött och irriterad, och tänkte inte alls på att jag redan hade känt mig stel i ryggen.

Så jag lyfte upp honom från golvet, utan någon tanke på ergonomi, antagligen stod jag rätt snett också, och bar in honom till hans säng. Då kände jag att det jag precis gjort nog inte hade varit någon bra idé, det hade med facit i hand varit bättre om jag hämtade täcke och kudde åt honom i badrummet. Ergonomiskt alltså, inte pedagogiskt sett.

Så morgonen efter kunde jag inte böja mig ner till mina egna fötter när jag satt ens. Det tog mig tio minuter att lyckas få på mig strumporna. Liam var en ängel och hjälpte mig med allt, till och med skorna. Jag har aldrig varit så glad över att vi har hiss, och som tur var kunde jag cykla i alla fall.

Så där rök ju träningen på torsdagen, det kändes inte som någon bra idé helt enkelt. När vi åkte till puffan igår bad jag kaffemamman om skjuts till bussen (tack!), och sedan mötte puffan oss med en barnvagn vid bussen hos henne, så jag slapp bära kattburen mer än nödvändigt (tack!).

Idag är det lite bättre, särskilt när jag hunnit mjukna till lite. Direkt när man vaknar är man ju lite extra stel. Värst är det nog när jag sitter egentligen, och om jag försöker sträcka mig över ett bord eller något sådant korkat.

Jag menar inte att tycka synd om mig själv, jag har nog mig själv att skylla. Bära Liam en hel timme medan vi tittade på Dead by April till exempel (vilket jag i och för sig inte ångrar, men ändå). Däremot är det så jävla (ursäkta min franska) frustrerande. Jag vill ju träna, jag vill inte känna mig begränsad.

Nej, nu ska jag stretcha ut min rygg lite, och sedan sätta fart här. Efter min kopp te.

Kalas. Check!

2011-08-28T21:12:00.000+02:00

Idag fick grabben äntligen sitt efterlängtade kalas. Han tänkte "äntligen" strax före, jag strax efter. Tack snälla svägerskan för att du ställde upp och hjälpte till. Liam är nöjd (han ville ha ett till barnkalas imorgon), de andra barnen verkade nöjda, disken är diskad, det mesta är undanplockat (dock inte hans rum, det får vänta tills imorgon) och luften har gått ur mig. Med luften verkar allt jag hade tänkt skriva i det här blogginlägget försvunnit, så det blir inte mycket mer än så här.

Kaka, någon? Jag har lite kakor över, jag tror inte barnen åt mer än ett par stycken. Sammanlagt. En pojke ville inte ens ha läsk, han frågade om vi hade mjölk istället. Så min stilla undran är; är det bara vår unge som är gottegris och pepsiberoende?

Hej Skatteverket!

2011-08-27T21:25:00.001+02:00

Jag ser att ni varit inne på min blogg fem gånger igår. Trevligt, trevligt. Ledsen om ni blev besvikna över att jag varken är skattesmitare, svartjobbar eller bidragsfuskar. Ni kan kolla mitt facebook-konto, avlyssna min telefon eller rota igenom mina kalsonger också om ni vill, men det lär endast vara i kalsongerna ni hittar någon skit.

Jag tycker åtminstone ni kunde ha lämnat en kommentar när ni var på besök. Särskilt som ni faktiskt läste inlägget där jag berättade att jag hade kissat på mig i vuxen ålder. Det känns lite som att jag bara givit och ni bara tagit.

Åh, justja, ni kom ju från skatteverket...

Mer trafikirritation

2011-08-26T07:56:00.000+02:00

Jag cyklar till skolan varje morgon, och vid ett ställe behöver jag korsa huvudled för att komma rätt. Det brukar sällan vara några problem dock, tills idag. När jag skulle korsa vägen, vilket jag gör snett över gatan pga hur avfasningen av trottoaren är gjord, noterar jag att någon har parkerat bilen på gatan. På huvudled. Pucko. Men det var liksom inte min huvudvärk, tänkte jag.

Precis när jag börjar snedda över gatan kliver en medelålders karl ut ur bilen. Han ser mig, men går ändå tvärs över gatan så att det blir omöjligt för mig att köra upp på andra sidan. Istället måste jag bromsa och väja för honom. Jag borde ha räknat ut att någon som parkerar på huvudled inte är så hänsynstagande, men ändå. Men jag struntar även i det... Tills han kläcker ur sig "hur kör du egentligen?!", när jag precis passerat.

WTF? Hur jag kör? Jo, jag bromsade och väjde när någon felparkerad idiot klev ut framför min cykel, så jag vill nog kalla det ganska kontrollerat, tackar som frågar. Det är inte första gången 50+-karlar skällt på mig när jag fått tvärnita för att de klivit ut framför cykeln. Vad är deras problem?

Vad jag ville göra: stanna och läsa lusen av honom. Vad jag gjorde: ignorerade honom och fortsatte cykla.

Men det här är ett typiskt fall av "you're damned if you do, and you're damned if you don't" för mig. För hade jag stannat så hade jag mått dåligt av tjafset som skulle uppstå. Men nu mår jag dåligt över att jag inte stod upp för mig själv istället.

Jag tror jag tog rätt beslut, men det måste ju finnas någon bättre väg att gå. Eller?

Torsdagsfunderingar

2011-08-25T21:20:00.000+02:00

Jag kom att tänka på en sak. Verkar det inte vara så att majoriteten av alla barn som lär sig skriva (jag skriver "som" eftersom alla barn inte har lyckan att födas i ett land med skolplikt) vänder "J" åt fel håll? Det är åtminstone min högst vetenskapliga uppskattning, gjord rätt från mitt röriga minne på ett toalettbesök.

Om vi ponerar att det antagandet är sant, vad beror det då på? För visst, jag förstår att barn vänder på bokstäver i början när de lär sig skriva, det är mycket som ska in i det där lilla, men till kroppen överdimensionerade, huvudet. "J är den där bokstaven som ser ut som en uppånervänd polkagriskäpp", kanske de minns, men inte åt vilket håll. (Jag har även en tes om att barn bara kan komma ihåg saker genom att jämföra dem med godis, men det är ett annat inlägg). Men då borde ju lika många barn vända "J" rätt som fel, enligt sannolikhetslärans alla konsters regler, såvida det inte är något annat som påverkar utfallet.

Så, är det så att "J" är vänt på ett sätt som inte kommer naturligt för majoriteten av, åtminstone den skrivkunniga, befolkningen? (De som är analfabeter kan man ju inte dra någon slutsats om, eftersom de aldrig försökt lära sig skriva bokstaven "J"). Och följdaktligen att vi tvingas lära om det som kommer naturligt, för att någon viktigpetter för tusentals år sedan tyckte att den uppånervända käppen skulle ha böjen åt "fel" håll?

Förutsatt att mitt antagande i första stycket stämmer då... Det kanske finns någon lågstadielärare som kan komma med lite "bokstaven J"-statistik? (Helst sammanställd under ett toalettbesök då, så cirkeln blir sluten).

Hemlisar...

2011-08-25T20:41:00.001+02:00

puffan hoppade på en utmaning, som hon hittade hos Katta Kvack, som hittade det hos Karins Konstfack. Jag hakar också på:

Utmaningen: avslöja fem hemlisar som man går och trycker på.

Så, här kommer mina fem:

Jag hakar upp mig på konstiga ord eller namn. Oftast namn. De går på repeat i huvudet hela tiden, och jag är rädd att jag ska råka säga ordet eller namnet högt, speciellt om det är vid helt fel tillfällen.
Jag hör musik i huvudet, konstant. Har jag tur så är det någon bra låt, men många gånger är det låtar jag inte gillar. De låtarna sitter jag och klappar takten till, antingen med händer, fötter eller tänder. Det är inte latjo lajban att klappa takten till "snabbt, stabilt och jätte-jättebra..." en hel dag, kan jag säga er...
Jag har kissat på mig i vuxen ålder. Skämmigt som fan, men som tur var så var det hemma. Jag hann inte få av mig ytterkläderna när jag kom hem, om vi säger så...
Jag kan vara riktigt långsint. Alltså, "det hände tjugo år sedan och jag har fortfarande inte förlåtit det"-långsint. Men så är jag ju skorpion också...
Ibland när någon pratar med mig om något som jag egentligen inte förstår, eller förklarar på ett sätt som jag inte förstår, brukar jag le och nicka och hoppas att det är rätt sätt att reagera på den hen säger. Fast nu ljög jag, det händer rätt ofta att jag gör det i de situationerna...

Det är nu ni ska säga till mig att jag inte är ensam om de här sakerna...

Dag 30: Valfri bild

2011-08-25T20:24:00.000+02:00

Så har vi kommit fram till sista dagen i bloggutmaningen, och vad är bättre än att avsluta den med ännu en bild på barn och/eller katter? Jag vet, ni kräks snart på de bilderna, men jag tänkte att bara en till kan jag ju få ha med.

Te hemma hos mamma med bästisen i knät.

Pappappappappappa

2011-08-25T19:11:00.003+02:00

Alltså, visst är det bra när ens unge vill prata med en, och visst är det trevligt också. Till en viss gräns. Den gränsen drar jag vid till exempel toalettdörren. När hans prathumör sätter igång pratar han med mig till och med när jag är på toaletten, ibland försöker han låsa upp dörren från utsidan för att han vill prata med mig. Han pratar med mig när han sitter på toaletten, fastän jag knappt kan höra vad han säger då.

Faktum är att han pratar från att jag hämtar honom från ~~dagis~~ fritids tills han somnar om han är på det humöret. Han är ofta på det humöret. En annan gräns är när han sitter och tittar på TV, medan jag sitter vid datorn i ett annat rum. "Kom hit om du vill prata", säger jag till honom, och får då svaret att han inte kan, han tittar ju på TV.

Men han pratar i alla fall inte i sömnen.

Dag 29: Senaste bilden på mig själv

2011-08-24T23:38:00.001+02:00

Vilket tråkigt ämne! Det är ju samma bild som jag har som profilbild... Jaja...

Tråk, tråk... Jag borde verkligen ha en nyare bild, kan man tycka. Men så är det ju oftast jag som håller i min egna kamera (öh... telefon). Den här bilden är nog tagen med puffans telefon till och med.

Dag 28: Väder

2011-08-23T19:38:00.001+02:00

Jag funderade ett tag på att göra mig själv lustig och posta ett foto på en rumpa och skriva något om att släppa väder. Men så roligt ska vi inte ha... Så istället får ni den här:

Sådant här väder har vi att vänta. Hoppas jag nästan, för hellre snö, vitt och fint än slask, regn och rusk. Men med tanke på hur sommaren såg ut så kanske man inte ska ha så höga förhoppningar om vintern heller.

Grattis älskling!

2011-08-23T07:33:00.000+02:00

Den här sötnosen fyller 33 idag. Det skulle man inte kunna tro, hon ser inte ut att vara en dag över 32...

Grattis gumman, hoppas du får en fin dag!

Dag 27: Tema två

2011-08-22T10:49:00.000+02:00

Liam visar vart skåpet ska stå. Är det metal så är det. Två fingrar, på båda händerna, uppsträckta i luften och "headbanga" (hans version av det i alla fall). På mina axlar, dessvärre. Jag är så slut i ryggen och axlarna. Men det var det värt.

Måndag

2011-08-22T08:44:00.001+02:00

Vaknar 07:23. Någonting stämmer inte med det; när brukar Liam lämnas på fritids? Just ja, 07:00... fan... Stress, mat till katter, macka till Liam, rensa kattlåda, klä människor. Ta tillbaka Liams svärd från Panter (pucko), borsta tänder, cykla fort till Liams skola.

Just ja, frukt ska de ha med sig. Tacka fröken för att hon ordnat extra frukt till de barn som har föräldrar som är lika tankspridda som jag. Skriver påminnelse på telefonen att köpa frukt. Cykla fort som fan till min skola, be om ursäkt att jag är sen. Skynda upp till skåpet, hänger av mig, greppar tekoppen, låter bli att skrika "te!", fixar te, sätter mig. Luften går ur mig.

Det enda positiva var att Liam var rätt duktig. Däremot tog Panter ögonblicket i akt och stal Liams skumgummisvärd när garderobsdörren inte gick igen helt. Pucko...

Så, hur var er morgon?

I väntan på...

2011-08-20T18:59:00.000+02:00

Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt

2011-08-20T13:23:00.000+02:00

När prisfrågeterminalen/bankomaten/etc blåskärmar, eller som i det här fallet väntar på avstängning. Tro fan inte att personalen fixar det...

En morgon till...

2011-08-17T07:50:00.000+02:00

Om han vaknade lättare och var trevligare imorse? Skulle inte tro det... Nu väntade jag mig inga under på en natt, men lite hade jag hoppats på. Det var inte länge sedan vi hade en period då han var jättelätt på morgnarna, och vi ska dit igen, skam den som ger sig.

Hur får man för övrigt en sexåring att klä på sig själv, när han vet att pappa kommer vara tvungen att göra det åt honom om han maskar länge nog, för annars blir pappa sen? I och för sig så klädde han sig själv när han var piggare och mindre trotsig på morgnarna, så det ger sig kanske...

Dag 25: I all hast

2011-08-16T20:17:00.001+02:00

...lyckades jag få undan disken, medan grabben åt kvällsmacka, och få honom att lägga sig i tid. Om han nu somnar i vettig tid också så blir jag lite förvånad...

Ajdå...

2011-08-16T12:44:00.001+02:00

Skitmorgon

2011-08-16T08:28:00.001+02:00

Jag var dum nog att låta Liam få sitta uppe en liten stund med mig igår kväll och titta på 112 - Poliser. Dealen var att vi skulle borsta tänderna i andra pausen, dvs en halvtimme senare än vanligt, och han var duktig och gjorde det. Inga problem där.

Men imorse... Jag väckte honom 6:10, men det tog inte lång stund innan han somnade om. Det hade jag räknat med i och för sig, så jag väckte honom igen 6:20. Han somnade om igen. 6:30 väckte jag honom lite mer bestämt och försökte se till att han verkligen var vaken, men han lyckades somna om ändå.

Så jag skyndade mig bli klar med allt utom tandborstning, sen gav jag mig inte med väckningen. Han var inte helt vaken förrän 6:45, och vi ska vara på dagis 7:00 (men vi brukar oftast inte gå förrän då). Sen följde dryga 20 minuter med en trött, antagligen hungrig, sexåring. Som inte ville klä på sig, som la sig på golvet och skrek, inte skulle borsta tänderna, ja ni fattar. Och jag blev irriterad, vi två med vårat hetska humör ska inte vara trötta och stressade samtidigt...

Så nu ska min lilla herre lägga sig 19:30 från och med idag. Det får hinnas med på något sätt. På torsdag börjar han skolan(!) och då måste han upp tidigare. Jag borde nästan börja lägga mig då, jag också, eller åtminstone inte efter 22.

Nu ska jag fortsätta plugga till första provet i Yrkesmannaskap. Utan att somna över böckerna...

Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repris)

2011-08-15T21:14:00.001+02:00

Nu hade jag kunnat varit lustig och postat ett likadant inlägg som förra gången, med tanke på den här reprisgrejen. Men det hade varit lite tråkigt också.

Jag blir glad av att gå till gymmet. Jag får lite smått abstinens om det går för många dagar mellan. Däremot blev jag inte riktigt lika glad av att min telefon tydligen inte var på ljudlöst, så min "disktreta" fotografering hördes rätt väl...

Dag 23: En sommarbild

2011-08-13T23:02:00.002+02:00

I år har vi ju inte ens haft någon sommar. En dag var vi och badade i Åhus, en av max tre dagar med sol under min semester. Förutom det har det bara varit skitväder. Så ni får ett foto från förra året istället. Jag hoppas jag slipper sova på soffan efter att ha publicerat den här bilden utan att ha tillfrågat puffan. Hehe...

Dag 22: Mitt beroende

2011-08-12T05:23:00.000+02:00

Ja det måste ju vara de här små nikotinpåsarna. Efter den här dosan är det tänkt att jag ska sluta, precis som efter de senaste tre dosorna. Men det ska säkert gå på något sätt...

Dag 21: När jag var liten...

2011-08-10T22:02:00.000+02:00

...hade man gräsliga tapeter. Alltså, verkligen, kolla tapeterna, kolla överdraget till madrassen jag står på. Dessutom klädde man sig tydligen helt utan någon logik eller smak. Ungefär som dagens fjortisar gör, alltså. Mössa inomhus, till exempel. Jag hade varit hur hipp som helst om jag hade varit så där gammal idag.

Dag 20: Tema olika

2011-08-09T12:30:00.002+02:00

Olika kablar har jag kopplat idag. Det var snyggare när det var färdigt, om ni undrar...

Dag 19: Här bor jag

2011-08-07T20:40:00.000+02:00

Eftersom puffan redan postat foto av min lägenhet så tar jag och postar en bild av vår sommarstuga. Jag och Liam byggde den själva med våra egna händer!

Vill ni komma in på en kopp kaffe?

Dag 18: Känslor

2011-08-06T23:43:00.000+02:00

Jag tog ett foto på hur min axel ser ut med akupunkturnålar i sig.,,

Smärta (väldigt liten förvisso, och bara när nålarna sticks in eller vrids), rädsla (jag är nålrädd egentligen) och avslappning (jag har en tendens att somna under tiden).

Dag 17: Ett ögonblick

2011-08-04T23:21:00.000+02:00

Ögonblicket innan tjafset om påklädning och tandborstning börjar.

Dag 16: Självporträtt i svartvitt

2011-08-03T23:51:00.005+02:00

Den skulle vara svartvit, och den var det på pappret, men fotad ser den nästan ut att vara i sepia, men det får gå ändå. Jag stör mig lite på att jag fick ögonen för tätt och på att näsan ser helt sned ut, och jag orkade inte lägga ner energi på skuggor. Jag stör mig på en massa andra saker med bilden också, men jag kommer få skäll om jag gnäller för mycket, så vi låtsas att jag är nöjd för övrigt. Förhoppningsvis går det att se några likheter med mig. Förutom att jag också har skägg.

Om jag hade varit seriemördare, och de hade visat en fantombild av mig på Efterlyst, då hade den nog sett ut ungefär så där, kan jag tänka mig. För jag ser lite smått galen ut på den... Hehe...

Dag 15 version 2: Kärlek

2011-08-02T22:51:00.001+02:00

Jag funderade på att uppdatera det förra inlägget och lägga till den här bilden också, men så tänkte jag att den förtjänade ett eget inlägg. Liams mormor var barnvakt åt honom medan jag var på gymmet idag, och under tiden ritade han den här, som han sedan gav till mig:

"Det är sååå mycket jag älskar dig", sa han till mig och gav mig en puss. Det är ju inte utan att man kände sig lite tårögd, så gulligt. Sen bad han om ursäkt för att hjärtana inte hade blivit perfekta. Men snälla lilla gubben liksom, som om det skulle göra något.

Dag 15: Kärlek

2011-08-02T22:13:00.000+02:00

Jag hittade en massa jättefina bilder på puffan som jag hade velat posta, men majoriteten av dem är bilder jag antagligen hade fått ångra att jag postat. Men jag hittade den här:

Nu ska jag vara ärlig och säga att det (förstås) inte är jag som tagit bilden. Riktigt så långa armar har jag inte. Det var en ganska spontan bild, det var inte tänkt att det var vi som skulle bli fotograferade, men han som höll i kameran körde efter devisen "fotar man tillräckligt många bilder så blir några av dem bra". Så han passade på när vi pussades. Jag såg faktiskt i ögonvrån när han lyfte kameran, men jag försökte låta bli att låtsas om det, för jag misstänkte att det skulle bli en bra bild.

Den är tagen 2003... det är åtta år sedan... oj...

Dag 14: En vinterbild

2011-08-01T21:34:00.004+02:00

Den här bilden tog jag nu i vintras, när jag var på väg tillbaka från veterinären med en av kissekatterna. Det var så kallt att mina näshår frös och det bildades istappar i mustaschen den dagen, så vi hade fått lägga in en stor filt i kattburen och sedan sätta buren på en barnvagn, med en filt över sig, för att det inte skulle bli för kallt för honom. Han fick då inga istappar i pälsen i alla fall, till skillnad från mig som sagt.

Men istappar eller inte så var jag bara tvungen att stanna och fota den här björken.

Dag 13: Tema ljus

2011-07-31T18:15:00.004+02:00

Ljusfläckar är Panters stora passion, eller kanske hans svaghet. Jag tror jag skrivit om det förut, men han blir galen. Så det får väl allt räknas till tema ljus.

edit: Cellspin är värdelös som sida, som applikation, på allting... och rubriken hade den ändrat på också, grrr...

Dag 12: Min vardag

2011-07-30T15:31:00.000+02:00

Det här är typ min vardag, skolbänken jag sitter vid. Inte så spännande kanske, men jag har inga bilder på något mer intressant i min vardag. Hade det varit min helg så kanske det hade varit mer intressant, men på vardagarna hinner man inte med så mycket med.

Möjligtvis detta:

Panter kan bli lite sur om man stressar iväg och inte ger honom tillräcklig uppmärksamhet... Då ger han sig på pappersrullarna...

Dag 11: Tokigt

2011-07-29T21:52:00.003+02:00

Tokigt namn på en produkt som ska rengöra. "All-oren" liksom, låter som motsatsen till allrent...

"Allorent, för dig som vill säga adjö till renligheten!"

Dag 10: Detta gör mig glad

2011-07-28T22:19:00.003+02:00

Att få sätta sig i favoritfåtöljen (ja, nu har jag ju bara en, men ni kan väl låtsas att jag är rik och har många) med en god kopp te, en bra bok och en snus när grabben somnat. Extra skönt är det idag, efter en eftermiddag och kväll med en manisk sexåring (ja, de maniska som låg på psyk samtidigt som mig hade inte ens fått en syl i vädret idag).

Dag 9: (Går)dagens

2011-07-28T18:19:00.002+02:00

Jag missade ju gårdagens utmaning, så jag får köra dubbelt idag...

Det här var (går)dagens. Damned dator, devilish dammsugare och unholy usb-portar. Jag fick för mig att laga min dammsugare igår nämligen, den har fått för sig att stänga av sig hela tiden, men så fort man drar ut eller in sladden lite så går den igång igen. Största kruxet, förutom att det alltid är en brandrisk med saker som beter sig på sådant sätt, är att den hela tiden drar in sladden lite, lite. Vilket förstås gör att den hela tiden stänger av sig själv.

Jag resistansmätte sladden för att kolla att det inte var kortslutning, vilket det inte var. Så jag skruvade upp den, vilket var nog så svårt med tanke på alla konstiga ställen de gömmer skruvarna på. För att komma åt släpkontakterna (vilka jag misstänkte var boven) var jag tvungen att släppa på fjädern som drar in sladden. Skitkul... Ni som vet hur en sådan fjäder ser ut vet att när man väl släpper loss den så smäller den ut till ett långt metallband, i hastigheter som kan kosta en slarvig person synen. Men jobbigast är att det krävs en hel del fingerstyrka och tålamod för att lyckas linda ihop den tillräckligt liten för att få tillbaka den.

Men jag är ju en idiot, så jag släppte loss den, kollade släpkontakterna och konstaterade att jag hade haft rätt. Så jag fixade det och skulle sedan få tillbaka fjädern. Lindade ihop den, måttade mot hålet den skulle sitta i, men självklart var den alldeles för löst lindad. Så jag försökte igen, tappade den, fick börja om från början igen, tappade den, insåg att den fortfarande var för lös, satte på den bakvänt, tappade den... Ja, ni fattar...

Det var då någon gång som Liam ropade att datorn var sönder... Den strulade för någon dag sedan också, så jag var inte förvånad, men inte glad för den delens skull heller. Och jo, självklart står den (om en dator kan stå) och klagar över diskfel, vägrar starta operativsystemet. Så jag startar datorn med installationsskkivan och kör igång felsökning, går och fortsätter med dammsugaren tills jag håller på att koka. Då tittar Liam på mig och säger "pappa, det är bättre om du lagar mat först", och det insåg jag att han hade väldigt rätt i.

Efter maten var felsökningen klar, gav motsägelsefulla resultat, jag försökte reparera, men det gick bara inte, hur jag än bar mig åt. Det tog mig nog en timme innan jag kom fram till att det kunde vara de nya usb-portarna jag kopplade in i förra veckan. Hur galet som helst, med tanke på att kontrollerkretsarna till både usb och sata är on-board, och borde verkligen inte krocka med varandra, men uppenbarligen så. Kan för övrigt tillägga att moderkortet (Asus M2N-VM DVI) inte heller fungerade ihop med en DVD-brännare jag köpte för ett tag sedan. På vilken sida felet ligger vet jag dock inte, Asus brukar ju vara bra. Så efter att jag hade kopplat loss dem fungerade den precis som den skulle igen.

Då var det bara den förhatliga dammsugaren kvar, och med lite mat i magen och en dryg halvtimme senare lyckades jag linda in fjädern, skruva ihop den och prova den. Och den fungerade! Yay! Så nu är det dags att ge den lite motion.

mjau?

2011-07-27T15:55:00.002+02:00

*nästan ohörbart "maju"*

Tittar mig omkring, och konstaterar att jag nog hört fel, eller att det hördes utifrån.

*mjau*

Lika tyst igen, men nu har jag hört det två gånger, så jag inbillar mig nog inte i alla fall, men det kan ju vara utifrån också.

*mjau*

Hmm... Jag borde nog gå och titta efter. Panter ligger på sängen och sover som en stock, så om det är någon av våra så är det Grisen. Jag ropar efter honom, och tittar på hans vanliga gömställen, men ingen kisse där inte. Då kommer jag att tänka på tvättkorgen, den brukar han ju gilla att ligga på. Tvättkorgen står i badrummet, men när jag tittar in i badrummet så ligger han inte på tvättkorgen. Nej, han sitter på toaletten, på vattenbehållaren, och tittar med stora busiga ögon på mig. Och när han märker att jag ser honom hoppar han ner och går ut från toaletten.

Ville han bara leka kurragömma, eller vad? Ibland förstår jag mig verkligen inte på katternas beteende...

Dag 8: En favoritbild

2011-07-26T12:50:00.000+02:00

Jag har en massa bilder, och att då välja ut en favorit är ju lite svårt. Men den här bilden diggar jag. Fotot är taget ute i skogen, jag undrar om Skogsmulle brukar titta på den. Och varifrån får man ström?

Dag 7: En bild som jag aldrig har lagt upp

2011-07-25T22:08:00.001+02:00

Den här kan jag inte ha haft den dåliga smaken att lägga upp innan. Så därför känns den passande till det här temat. Jag blundar på den här bilden som vanligt, men den här gången är det åtminstone med flit.

Saker som irriterar mig - del 3

2011-07-24T23:12:00.000+02:00

Nu är det dags för en till del i Saker som irriterar mig. Jag har en lista som jag avverkar, om jag inte nämnt det innan. Att skriva den här serien är lite terapeutiskt för mig, jag kan liksom lägga irritationen bakom mig.

Könsindelade toaletter
Jag har verkligen svårt att förstå varför enkeltoaletter ska könsindelas. Jag tycker det är väldigt irrationellt. Till skillnad från ett omklädningsrum, där man står naken bland andra människor, så är man troligen helt ensam på toaletten. Jag har hört förklaringar som att killar sölar ner mer, och ja, vissa killar sölar ner. Men betyder det att jag som inte sölar ner ska behöva stå ut med det, medan andra människor (i det här fallet kvinnor) ska slippa det? Är jag, och andra killar som inte sölar ner, mindre värda bara för att vi har samma sak mellan benen som de som sölar ner har?

Ärligt talat, jag tycker det är löjligt, en kvarleva från en äldre tid där vi inte var lika jämlika. Jag sölar inte ner, jag tar rätt på efter mig, jag sitter ner när jag kissar för att inte söla ner till och med. Vad jag har för kön borde vara irrelevant när jag ska gå på toaletten, en toalett är en toalett.

Om tio killar och en tjej är nödiga samtidigt och det finns två toaletter, en för män och en för kvinnor, så kommer en toalett vara överbelastad och den andra tom efter någon minut. Riktigt dålig lastbalansering. Utomordentligt korkat.

Pissoarer
Vem fan har uppfunnit pissoarer? Vart får man idén ifrån? En äcklig ränna, som stinker piss, som man ska stå i rad vid och kissa? Jag har skitsvårt att klara av att kissa i pissoarer, det rinner liksom inte till. Inte för att tre andra killar står med verktyget framme och kissar i samma behållare som jag, trots att det är störande. Det är mer för att det känns som att man kissar på något ställe där man inte ska kissa, som att kissa på en soffa eller nåt. Dessutom är pissoarer så otroligt äckliga, har jag sagt det? Det måste varit någon som verkligen hatar män som kom på idén med en kissa-i-kors-ränna.

Trädens sexliv
Jag stör mig väldigt mycket på trädens sexliv. Hade de skött det snyggt, bakom stängda dörrar som vi andra, eller enskilt i skogen någonstans där ingen annan ser det som djuren gör, så hade det inte stört mig det minsta. Men nej, inte det inte, de ska tvungen involvera alla varelser på denna jord i deras akt. Jag börjar bli riktigt trött på att få trädens sperma i både ögon och näsa. Jag vill inte längre behöva ta antihistaminer på grund av trädens perversa böjelser!

Dag 6: Tema grön

2011-07-24T10:34:00.000+02:00

Nu är jag sådär originell igen, för det finns inga likheter i den här bilden med den min svägerska postade under samma tema. Inga alls. Och ni får ursäkta att bilden är lite suddig, jag blir darrhänt ibland, och då tenderar bilder att inte bli sådär skarpa som man önskar.

Tagen i Sovrum 2011

Nu skulle jag kunna dra något billigt skämt om "ormen" och den öppna munnen, eller något annat i den stilen. Det kliar verkligen i fingrarna, men det kan vara lite opassande kanske... Särskilt med tanke på att man faktiskt kan bli strypt med den där ormen. Och så läser ju svärmor också, så det kanske inte vore så vettigt. (Fast hon hade säkert tålt det i och för sig, men jag låter bli ändå).

Dag 5: En gammal bild

2011-07-23T23:13:00.000+02:00

En gammal bild var det ja, den här är elva år gammal, jag hoppas man kan se det som en gammal bild. Underbara buskatten Oliver ligger på ett av hans favoritställen, på kudden i min bastrumma. Han var en sån där katt som alltid kom hem med nya rivsår, alltid hade något bus för sig, och som alltid fick uppläxning av vår äldre katt, Findus. En gång när han var sur över att han inte fick mat snabbt nog slog han ner en glasburk i golvet i köket, för att få vår uppmärksamhet, ungefär på den nivån var det. Men gud vad jag älskade de katterna.

Sen när mamma blev ensam skämde hon bort katterna lite väl mycket, så de blev feta som katten Gustaf. Om inte värre, till och med. Man kände vibrationerna i golvet när de hoppade ner på det. Haha. Men söta var de i alla fall.

Dag 4: Min hobby

2011-07-22T20:10:00.000+02:00

Jag funderade lite över om jag skulle posta en bild på boken jag läser just nu, men kom fram till att min största hobby nog trots allt är detta:

Just det, skruva i datorer. Bilden ovan är tio år gammal, och redan då var det en äldre dator jag kopplade i. En lite överklockad 486'a som fick fungera som fil/ftp/webb-server. Fyra hårddiskar, 16mb internminne (vilket var fyra gånger mer än den hade haft från början, wow liksom) och mitt i allt sitter det en 5,25-tums fläkt för att den annars blev alldeles för överhettad. Sockerbitarna som syns någonstans i mitten beror på att jag var tvungen att koppla in fler strömkablar för att det skulle räcka till enheterna. Haha... Hemmabygge, ja...

Dag 3: En familjemedlem

2011-07-20T17:42:00.001+02:00

Puffan postade ju en bild på Panter, så det känns inte mer än rätt att jag postar en bild på Grisen. Han är lillkillen, trots att han är från samma kull som Panter. Men så hade han Klamydia (inte könssjukdomen vi människor får) under de första månaderna i sitt liv, så han växte aldrig till sig så mycket som han skulle. Han är Liams ögonsten och bästa kompis. Det är bara han som kan lyfta upp Grisen nästan när som helst utan att han försöker hoppa ner nästan direkt. Han ligger där och myser i Liams famn trots att Liam är lite klumpig och burdus, som sexåringar är. Och på kvällarna brukar han komma och säga godnatt till Liam. De är verkligen urgulliga tillsammans.

Dag 2: Favoritpryl

2011-07-19T17:24:00.001+02:00

Ja, jag är skitoriginell och postar en bild på min telefon (eller ska jag kanske kalla den för "min Omnia", precis som alla iPhone-ägare säger "min iPhone"?), men så är den också min favoritpryl. Jag har visserligen lite issues med att det är en Windows Mobile-telefon, men med en inofficiell WM6.5-rom och lite modifieringar så trivs jag väldigt bra med den.

Jag har hela mitt liv i den, nästan. Jag lyssnar på musik och radio, för kalender (jag minns ingenting utan min kalender), har min adressbok i den, mailar, läser bloggar, surfar, skriver kom-ihåg-listor, räknar, mobilbloggar ibland (det finns tyvärr inga bra blogg-klienter till WM), kollar facebook, använder GPS när jag tappar bort mig, mm. Jag hade nog fått spel om jag hade blivit av med den, kan jag säga.

Ska jag någon gång (typ när mitt abonnemang går ut) byta lur så får det blir en schysst HTC, annars behåller jag hellre den här.

Dag 1: Självporträtt

2011-07-18T20:43:00.001+02:00

För en gångs skull blundar jag inte på ett foto! Eller så gör jag kanske det, jag vet inte riktigt... Det är taget på Valborgsmässoafton i år i alla fall, med puffans framlidne Vivaz. Ett jävla fanskap till telefon när det kommer till allt förutom kameran. Men, det där är jag i alla fall.

30 dagar igen...

2011-07-17T23:32:00.000+02:00

Jag blir alltid på så dåligt humör av alla de där utmaningarna, särskilt 30-dagars-utmaningar. Varför? Jo för att det alltid är så värdelösa ämnen, som jag inte vet vad jag ska skriva på, och så blir det kanske två-tre meningar om ingenting. Men nu börjar folk hoppa på en 30-dagars foto-utmaning, och det lät för kul för att låta bli, så jag hoppar på den. Om första bilden kommer upp redan ikväll, eller om morgondagen får bli dag nummer ett återstår att se.

Här är i alla fall ämnena:

Dag 1 - Självporträtt
Dag 2 - Favoritpryl
Dag 3 - En familjemedlem
Dag 4 - Min hobby
Dag 5 - En gammal bild
Dag 6 - Tema grön
Dag 7 - En bild som jag aldrig har lagt upp
Dag 8 - En favoritbild
Dag 9 - Dagens
Dag 10 - Detta gör mig glad
Dag 11 - Tokigt
Dag 12 - Min vardag
Dag 13 - Tema ljus
Dag 14 - En vinterbild
Dag 15 - Kärlek
Dag 16 - Självporträtt i svartvitt
Dag 17 - Ett ögonblick
Dag 18 - Känslor
Dag 19 - Här bor jag
Dag 20 - Tema olika
Dag 21 - När jag var liten
Dag 22 - Mitt beroende
Dag 23 - En sommarbild
Dag 24 - Detta gör mig glad (favorit i repris)
Dag 25 - I all hast
Dag 26 - Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27 - Tema två
Dag 28 - Väder
Dag 29 - Senaste bilden på mig själv
Dag 30 - Valfri bild

Nu...

2011-07-17T01:05:00.002+02:00

...kan jag kasta Shozu åt h*lvete. Tack vare ett nästan lika gräsligt program, förvisso, men som åtminstone klarar lite mer. Men hade det inte varit trevligt om man kunde lägga till längre texter och bilder, mer än en bild, i samma inlägg? Men så kan man inte få allt här i livet om man har en telefon med Windows Mobile... Nästa telefon ska köra Android, goddamit!

Men jag bjuder på en bild på två kramiga katter. Lägg märke till att Panter håller om Grisen.

Herr Blirman Överkörd...

2011-07-16T20:40:00.002+02:00

...eller Herr Stympasman..?

Saker som irriterar mig - del 2

2011-07-03T15:52:00.000+02:00

Just nu försöker jag tvätta, i vår tvättstuga där minst en gruppsäkring har gått. Lamporna fungerar inte, och panelen man väljer tvättmedelstyp på fungerar inte. Så jag kör just nu tvätt som jag inte är säker på kommer bli tvättad med tvättmedel, det återstår liksom att lukta på tvätten när den är klar. I värsta fall får jag torka tvätten och slänga i tvättkorgen igen. Jouren kör inte ut om det "bara gäller en tvättstuga". "Den kommer fungera imorgon", ja det hjälper ju mig jävligt mycket... Jag är glad att jag tvättade i onsdags, så det är inte så stora problem om det inte blir rent idag, men ändå. Jag stör mig på nonchalansen. (Och hur jävla svårt är det att slå till en dvärgbrytare? Kanske hade varit idé att inte låsa in gruppcentralen så att vi själva kan åtgärda felet.)

Så, vad passar bättre än att bränna av del två i serien "Saker som irriterar mig"?

Pungkliande
Nu tror säkert de flesta att jag ska ondgöra mig över fenomenet "pungkliande", men då bedrar ni er, för jag tänker göra (nästan) det motsatta. Jag tänker ondgöra mig över denna hetsjakt på personer som måste klia sig på det stället. Mig veterligen är det i princip bara kvinnor som stör sig på detta, rätta mig om jag har fel, och jag kan förstå att det är väldigt lätt att störa sig på och klaga på saker som man själv aldrig kommer behöva uppleva. Men då skulle jag vilja påminna er om att var och varannan kvinna rättar till BH'n och kliar sig under brösten utan att genera sig ett endaste dugg.

Ser ni kopplingen? Eller är ni för insnöade på att mannens skrev ju, till skillnad från bysten, självklart är äckligt per definition? Jag tror att en förklaring för personer som inte är snoppfödda behövs. Pungen och snoppen är löst hängade på kroppen, det är liksom en del hudveck där, som vid minsta värme har en tendens att klibba ihop av svett. Ungefär som det antagligen gör mellan bröst och bröstkort om man går utan BH. När ett hudveck klibbar ihop på det sättet så blir det rätt obehagligt, ibland väldigt obehagligt. Ibland till och med ont.

Är man då så äcklig om man rättar till de kroppsdelarna för att inte gå med det obehaget? Det är ju inte som att (de flesta) stoppar ner handen i kalsongerna. Och varför går du egentligen och stirrar killar i skrevet?

Kvinnor i herrarnas omklädningsrum
Vad får vissa kvinnor att tro att det är okej att gå in i herrarnas omklädningsrum? Jag har varit med om det så många gånger att jag börjar bli riktigt trött på det. Inte för att jag skulle bry mig så hemskt mycket om de råkade se för mycket av mig, jag tror nästan det hade varit mer pinsamt för dem. Men det finns de som hade tyckt det var väldigt jobbigt. Fastän de är killar. Det finns någon konstig missuppfattning att det skulle vara mer okej om en man står naken inför okända kvinnor än tvärtom. Vad försöker ni slå i er själva? Att män är mindre människor än kvinnor? Att kvinnor är pipigare? Eller är det kanske så att vi är människor med känslor allihop?

Men, det är kvinnor som tror att de ska gå på herrarnas för att de är där med sina söner (de ska ju inte bada själva, så då tror de tydligen att det är herrarnas som gäller). Det är skolfröknar som går in på herrarnas för att kolla sina manliga elever. Städpersonal springer titt som tätt i herrarnas omklädningsrum, helt ogenerat, har inte ens vett att vända ryggen till när man klär av sig. Åtminstone på gymmet/simhallen där jag brukar gå. Könsfördelningen bland personalen är runt 50/50, så där är ingen förklaring.

Jag tycker det är en fruktansvärd arrogans och nonchalans att som kvinna gå in i herrarnas omklädningsrum. Går det in en enda man i damernas? Jag har väldigt svårt att tro det, och hade någon gjort det så hade det varit ramaskri!

Avslutning i kyrkan
Det är något som irriterar mig extremt mycket, särskilt som jag själv inte är kristen, och redan under kyrkans barntimmar förstod att jag verkligen inte var det. De (få) som verkligen är kristna och de (många) som låtsas vara kristna, för att de tror att de blir av med alla traditioner annars, inser ofta inte det absurda med kyrkoavslutning och försvarar det gärna. Men tänk er då att avslutningen hålls i en moské, synagoga eller tempel. Hade inte det känts konstigt? Rent ut av fel?

Sedan har vi ju faktumet att kyrkan och staten ska vara separerad. Och att det inte får förekomma religiösa element i skolan, på annat sätt än undervisningsmässigt. Dvs, man får lära sig vad de kristna, muslimerna, judarna, hinduerna, osv tror, men ingen får lära ut att Jesus har funnits på riktigt och gick på vattnet. Skolorna försöker hitta ett kryphål i detta, och har avslutningen i kyrkan men utan predikan. Sedan sjunger man psalmer. Facepalm, typ.

Man får dessutom inte kräva att någon ska bekänna vilken religion man tillhör, eller inte tillhör. Men det är ju precis det som blir resultatet av detta. Många som inte är kristna, särskilt om de tillhör någon annan religion, vill inte gå i kyrkan. Det kan kännas väldigt fel, det får man liksom respektera. Istället för att leta kryphål i lagtexterna så att man kan ha avslutningen i kyrkan.

Och kom inte med crap som att Sverige ju är kristet, så därför får man ta seden dit man kommer. Ansgar tog inte direkt seden dit han kom heller. Jag och många med mig kommer härifrån, och har ingen lust att ta någon befintlig sed bara för det. Att jag drog upp Ansgar är för att peka på det att Sverige inte från början var kristet, vi var hedningar allihop från början, men saker förändras. Helt plötsligt var alla kristnade, antingen av egen fri vilja eller av tvång. Nu har vi kommit till en tid då det förändras igen, hela Sverige är inte kristet, och då menar jag inte enbart på grund av invandring. Snarare upplysning.

Själv skolkade jag från kyrkoavslutningen tillsammans med ateisterna och muslimerna i klassen.

Del tre kommer nog rätt snart, jag har en hel del punkter att skriva om...

Gestapo

2011-07-03T13:42:00.000+02:00

Jag skulle skriva del två i "Saker som irriterar" mig tänkte jag, men så såg jag att puffan hade stulit en frågelista som jag också bara var tvungen att stjäla. Fortsättningen på "Saker som irriterar mig" kommer snart, dock.

Vilken svärdom använder du mest? Nu använder ju jag aldrig några "svärdomar"... däremot är jag rätt bra på svordomar. Där tror jag nog "fan" ligger först, tätt följd av "jävla" och "helvete".

Använder du flip-flops? Nej! Ingenting ska kilas in mellan mina tår!

Var köper du dina matvaror ifrån? Netto, Konsum och Kvantum, beroende på vart jag är och vad jag ska köpa.

Skulle du hellre ta bilden än att vara med på bilden? Jag är nog hellre med på bilden, tror jag.

Vilken var den senaste filmen du såg? Case 39, precis som puffan, men jag såg hela. Helt klart sevärd.

Vilken CD ligger i din CD spelare just nu? CD-spelare? Har folk sådana fortfarande? I min telefon lyssnade jag senast på Edge of Sanity - Nothing But Death Remains.

Vad åt du till middag senast? Köttfärssås och spaghetti.

Kan du busvissla? Ja, men jag är inte speciellt bra på det.

Tror du folk pratar bakom ryggen på dig? Emellanåt, men oftast är det inget som jag bryr mig så mycket om.

Vilket riktnummer befinner du dig i? 0733? Riktnummer och hemtelefoner är väl rätt utrotningshotade, är de inte det?

Läser du för skojs skull? Nej, det är på blodigt allvar! Jag får spel om jag glömmer min bok någonstans. Jag älskar att läsa. Ett tag blev det inget läsande, när mitt liv var kaos och jag mådde för dåligt, men nu plöjer jag en 800 sidors bok på 5-10 dagar beroende på hur mycket tid jag har till läsandet.

Har du gråtit offentligt? Jo, det har jag ju. Vem fan har inte det, liksom. Men det är inget jag njuter av, förstås.

Gillar du att flyga? Det är lite blandade känslor över det. Jag älskar starten när motorerna rusar och planet accelererar sjukt snabbt, men jag ogillar landningen. Och att jag får lock i öronen hela tiden (jag får lätt problem med den apparaten). Och att jag inte har kontroll, det stör mig.

Vem var den senaste personen som gjorde dig arg? Det lär nog varit Liam, han är rätt intensiv och trotsig just nu. "Du bestämmer inte över mig", hela tiden, typ.

Vem var den senaste personen som gjorde dig glad? Antagligen Liam också.

Vad säger du till dig själv när allt känns svårt? "Nu skriver jag en lista, börjar med det som är viktigast och ignorerar resten för stunden. Annars får jag ingenting gjort och då känns det ännu svårare."

Skulle du säga att du är trendig? Jag har nog aldrig förstått mig på det där med att "vara trendig". I mina öron låter det mer som "inte vara sig själv". Så, nej, jag är inte trendig.

Vem har du tillbringat mest tid med idag? Liam och hans Bakugan.

Hur gammal är du om 5 år? 35.

Vad står det i det sista smset som du fått? "Vi får väl lösa det. Handla efteråt. Eller så får jag sticka iväg själv. Vi kan ju se. Ses snart, pöss." (Hade ni hoppats på något snaskigt, eller?)

Vad skrev du i ditt sista sms: "Jo, fast jag har lite svårt att komma ifrån när jag tvättar, dock." (Inget snaskigt där heller.)

Föredrar du strumpor eller barfota? Nej.

Nu igen?

2011-06-21T20:33:00.000+02:00

Liam har simskola nu under sommaren, så idag tänkte jag att vi kunde passa på att bada lite fritt efter simskolan också. Det kostar mig inte ens många kronor, eftersom jag genom mitt gymkort har fritt inträde. Så vi badade och åkte vattenrutschkana (mest den, förstås), Liam försökte simma där han inte bottnar, och han klarar faktiskt att ta sig fram fem meter eller så, och kan hålla sig ovanför ytan längre än så om han bara trampar vatten. Någonting på simskolan fastnar trots allt, trots att han tramsar en del.

Men, självklart så måste ju något hända. När vi var på väg upp för rutschkanan, för den 37:e "sista gången" i rad, började högtalarsystemet tjuta som om det var härdsmälta eller något. Ja, självklart var det brandlarmet (de har ingen kärnreaktor i källaren). Jippie vad glad jag blev, skitkul att behöva gå ut i bara badbyxor och handduk, och undra ifall ens plånbok, telefon, nycklar och kläder kommer brinna inne. Inte för att det var tillstymmelse till rök, det luktade inte ens bränt, men det är ju ingen garanti. Jag är glad att det inte var mitt i vintern i alla fall.

Liam tog det med ro. Han tillhör den sortens ungar som är hispiga när ingenting händer, men som istället blir lugna när något sådant här händer. (Ja, jag vet att jag bara ser det som händer utanpå, inte vad som händer inuti honom, så var det sagt också). Det tog nog ungefär en kvart, sen hade brandkåren både kommit och vänt, de har stationen rätt nära. Förutom en brandman som sprang runt i närmare tjugo minuter till och försökte återställa larmet, men vi behövde inte vänta ute på att han skulle bli klar i alla fall.

Det visade sig, om jag uppfattade det badvakten sa rätt, att det var någon som hade lagt något brännbart på bastuaggregatet. Det hade väl inte börjat brinna, men väl utvecklat tillräckligt med rök för att sätta igång brandlarmet. Jag hörde en karl säga att han tyckte ett lämpligt straff hade varit om man gjorde detsamma när de skyldiga stod i duschen, men att man då först skulle knycka deras handdukar. Jag får en känsla av att det var just i duschen han hade stått när larmet gick. Jag får kanske vara glad över badbyxorna, hehe...

Läs även andra bloggares åsikter om vardag, brand, bad

Matkrig

2011-06-17T07:54:00.002+02:00

Ska vi sprida ut vår mat så att alla får meddelandet? Vi funderar smått på att göra det, jag och en kille här som har minst lika dålig ordhumor som jag...

Saker som irriterar mig - del 1

2011-06-14T18:48:00.000+02:00

"Exmoms"
Ni som säger "exmoms" och "inkmoms", hur mår ni egentligen? Förstår ni inte hur konstigt det låter? Det låter som när en unge lär sig läsa och inte har förstått sig på det där med förkortningar. I mina ögon får man sig själv att låta dummare än man är genom dessa, löjligt lata, kortversioner. Och vadå "exmoms", det hade ju varit "före detta moms" i så fall, vad fan är det? Nej, lägg av med det. Nu.

Kassafrågarna
Det här är något som störde mig både när jag jobbade i kassan på Coop, och det stör mig lika mycket som kund. Personer som behöver fråga efter någon vara, eller få någon annan hjälp inne i butiken, men som väntar tills de står i kassan, när de står och ska betala! Det är sådant golvpersonalen finns till för, kassapersonalen har fullt upp med att expediera kunder. Kunder som oftast varken har lust eller tid att stå och vänta i fem-tio minuter på en kund. För problemet är att de väntar tills kassören/kassörskan har börjat expediera hen, så då sitter man där i ett moment 22 bakom kassan.

Jag tycker det är total avsaknad av hyfs och hänsyn. Gå gärna och fråga någon i kassan om ni inte hittar någon på golvet, det är inget problem i sig egentligen, men ge fan i att vänta tills dina varor är scannade och ni ska betala. (Då menar jag förstås inte enkla frågor som går att besvara snabbt.) Mest förvånande är att majoriteten, vad jag har märkt, av de här personerna är äldre kvinnor, inte unga människor, som ju oftast annars beskylls för att sakna hyfs och hänsyn.

Trafikanter
Cyklister, gående och bilister är lika stora idioter allihop. Eller, snarare, det finns lika mycket idioter i alla läger. Bilister svär över att cyklisterna inte fattar att de är skyldiga att följa samma regler som bilisterna, men det gäller inte åt andra hållet, för enligt allt för många bilister så har bilar aldrig väjningsplikt gentemot cyklister. Well, då ska jag ta och upplysa er om att så faktiskt inte är fallet, eftersom cykeln också är ett fordon. Om en bil svänger i en korsning och då ska korsa en cykelöverfart så har bilisten väjningsplikt gentemot cyklisterna. Detsamma gäller om man kör ut ur en rondell. Inte så konstigt egentligen, tänk er att cykeln är en bil som kör i högerfilen och bilen kör i vänsterfil, då får man inte slänga sig rätt över högerfilen, mitt framför den andra bilen, för att svänga åt höger. Dessutom får cyklister, där det saknas cykelbana, cykla i en bilkorsning, och där gäller exakt samma regler som för bilar. Man får inte svänga vänster samtidigt som en cyklist är på väg rakt över (om man inte helt säkert hinner före cyklisten, precis som med bilar, förstås).

Cyklisterna är inte bättre de heller, inte på något sätt. Många tror sig vara odödliga och har ingen koll på trafikregler. Men det blir samtidigt inte lättare av att bilisterna skiter i sina skyldigheter gentemot cyklisterna.

Men de som är värst när man är ute och cyklar, det är fotgängare och andra cyklar. Majoriteten tittar sig inte för innan de korsar, eller svänger ut på, en cykelbana. Jag vet inte hur många gamla tanter och farbröder jag nästan kört över för att de kliver ut mitt framför cykeln, utan att ens ha vridit huvudet åt mitt håll. Gör de likadant när de går över gatan? Många cyklister gör likadant. Jag trampar på i ganska hög fart, allt annat känns rätt meningslöst, och jag ska kunna göra det också, eftersom jag cyklar på en cykelbana som är avsedd för det. Men rätt vad det är svänger en cyklist ut mitt framför en, många gånger trots att de sett en, och jag får tvärnita, växla ner och sen cykla om den. Jag hoppas att de inte har körkort, för jag vill inte träffa på någon som kör bil på det sättet i trafiken.

Så, slutsatsen är att jag irriterar mig på trafikanter rakt över. Mest på de som kliver eller cyklar ut rätt framför mig. Både jag och den personen kan göra sig rätt jävla illa om jag kör rätt in i dem i 20-25 km/h, trots att jag "bara" kör en cykel...

Fler delar i den här serien, "Saker som irriterar mig", lär nog komma...

Läs även andra bloggares åsikter om irritation, cyklister, bilister, fotgängare, butikskunder, exmoms

Tick-tack

2011-06-13T21:11:00.000+02:00

Idag försov jag mig. I normala fall brukar det vara Liam som det är svårt att få liv i på morgnarna, men inte idag, för jag slog honom med hästlängder. Jag vaknade inte när min väckarklocka ringde första gången, inte när larmet repeterades fyra gånger (eller hur många gånger det nu är, men jag tror det är någonting sådant), inte när andra larmet ringde eller repeterades. Nej, jag vaknade tre timmar för sent av att Liam satt och tittade på TV...

- "Hur mycket är klockan?", frågade jag honom, korkad som man är precis när man vaknat.
- "Jag vet inte, jag kan ju inte klockan", svarade den lite klokare sonen.

Så jag rotade efter telefonen, hittade den inte, och undrade vart sjutton den tagit vägen. Men den var inte så långt borta, för den hade jag lagt under huvudkudden i sömnen, antagligen för att slippa höra väckarklockan. I lördags var jag så trött att jag inte förmådde mig resa mig ur sängen förrän elva. Det känns som mer än bara vanlig trötthet, kan det kanske vara allt pollen som gör det? Det kom så lägligt till när det basunerades ut att det var väldigt höga pollennivåer i alla fall.

Jaja, ikväll ska jag i alla fall lägga telefonen borta på bokhyllan, dit jag måste resa mig för att ta den. Så att jag verkligen ~~vaknar~~ reser mig upp när den ringer...

Billiga kattleksaker

2011-06-04T11:59:00.002+02:00

Panter är helt besatt av solkatter. B E S A T T. Han blir helt galen, hör inget, ser inget annat. Men det kan vara rätt gulligt också. En annan billig (nåja) kattleksak är tamponger. Oanvända, mind you. Dem stjäler katterna själva om de kommer åt dem... men jag skippade bild på det...

God jul!

2011-05-28T16:13:00.002+02:00

Svärmor (kaffemamman) har fortfarande jul... hehe...

Japp...

2011-05-28T16:12:00.002+02:00

...jag förstår precis... öh... vart ÄR jag egentligen...

Min booook!

2011-05-28T12:34:00.000+02:00

Jahapp, så har jag inte bloggat på nästan en vecka nu igen. Orsaken är dels skola, mat som ska lagas, städas, få sonen i säng, tvätta, osv. Men en stor orsak är att jag gärna använder den där sista stunden innan jag ska sova till att läsa, istället för att blogga. (För er som är födda efter 80-talet kanske jag behöver förklara att jag med "läsa" menar läsa i en pappersbok. Ni vet en sån där som man håller i händerna, som varken har sladd eller batterier. Ni har säkert sett en sådan i skolan.)

Jag håller på att läsa värsta bästa bokserien, The Wheel of Time, och har äntligen kommit längre än jag tidigare läste på svenska (jag läser den på engelska nu, jag tycker det är rätt tråkigt att läsa böcker på svenska). Vilket betyder att jag är halvvägs igenom bok sju, mitt i ett kapitel dessutom, för jag höll på att somna med boken i händerna (igen). Normalt läser jag minst 50 sidor om dagen (det är riktiga tegelstenar på 800 sidor vardera, ungefär). Idag läser jag inte en enda sida...

För jag glömde boken på sängen hemma hos puffan! Aaagh! Och nu sitter jag på bussen... på bussen, utan bok. Det funkar ju bara inte! Jag kan inte åka buss utan att läsa ju, jag läser alltid på bussen. Och jag är mitt i ett kapitel, det är skitspännande, och jag kommer inte få tillbaka boken förrän på onsdag! Vad ska jag nu läsa, liksom? Bloggarna läser jag ju på telefonen på lunchen. Jag får kanske passa på att fixa med min HTPC, skriva blogg och sånt, kanske... men ändå, jag är så besviken och arg på mig själv.

Jaja, nu har jag fördrivit lite tid med att spy galla över det här i alla fall, vi ska snart byta buss, så jag får nog lägga ner datorn. Sen ska vi till svärmor och fira mors dag i förskott. Liam sov där i natt, så vi får se om han har varit duktig och hjälpt mormor.

Skadad humor

2011-05-22T20:26:00.001+02:00

Jag: "Jaha, det var igår världen skulle gå under... nu vet man hur det är att vara död också."
puffan: "Ja, se, det var inte så farligt. Vi överlevde det också."

Jag kan fortfarande inte låta bli att skratta.

Läs även andra bloggares åsikter om humor

Utmanad

2011-05-22T10:32:00.010+02:00

Puffan utmanade mig för typ... en vecka, kanske ett halvår, sedan. Svårare än den ser ut, upptäckte jag. Påminn mig om att inte godta utmaningar fler gånger...

3 saker du alltid har med dig
1. Mobilen! Jag har mitt liv i den! Eller i alla fall kalender, kontakter, musik, osv...
2. Nycklar, Jag har en rätt stor nyckelknippa, går aldrig ifrån den. (Okej, det hände en gång, grannen fick släppa in mig. stfu...)
3. Plånbok.

3 saker du aldrig skulle göra
1. Slicka på en lyktstolpe på vinten.
2. Skaffa iPhone.
3. Börja lyssna på dansband.

3 saker ingen visste om dig
Alltså, det blir rätt svårt att skriva tre saker som ingen vet om mig, eftersom puffan nog vet allt om mig. Så jag exkluderar henne från "ingen".
1. Jag tycker om att tvätta.
2. Jag är rätt fåfäng.
3. Jag har paranoida tendenser.

3 saker du har i din garderob
1. Skelett.
2. En Three Towns-tröja. :)
3. En kostym jag inte kan använda längre, den går inte att knäppa.

3 saker du önskar du hade
1. Fast jobb.
2. Bil.
3. Tid. Mer tid.

3 saker du är nöjd med på ditt utseende
1. Mina axlar (numera).
2. Mina ögon.
3. Mina piercingar. :)

3 saker du inte är nöjd med på ditt utseende
1. Näsan. Jag gillar inte "knölen" på den.
2. Fötterna. Fast hur många har haft turen att få snygga fötter egentligen...
3. Magen. Men det är på gång förändring på den fronten.

3 saker du tycker om att göra
1. Fixa med datorer och nätverk.
2. Lyssna på musik. (Musik = rock och metal. Förstås.)
3. Läsa. Helst fantasy och helst på engelska.

3 saker man hittar i ditt badrumsskåp
1. Skäggstrån. (De små rackarna dyker upp överallt, hur noga man än är med att spola ner dem i avloppet.)
2. Doping. (Dvs min astmamedicin, Oxis. Som okunniga byråkrater har dopingklassat. Jag innehar dispens som jag skaffade för säkerhets skull.)
3. Ögon-roll-on. Istället för nattsömn. ;-)

3 saker du ångrar
1. Att jag inte läste el direkt på gymnasiet. Visserligen är kunskap en lätt börda, med det är inte arbetslöshet och studielån.
2. Att jag misshandlade min mage med så mycket kaffe under en period att jag fortfarande har stora problem med den.
3. Att jag hoppade på den här utmaningen.

3 saker som gör dig glad
1. Liams skratt och leende.
2. Att få sitta ner och läsa i lugn och ro.
3. Gasfria dagar.

Till sist, 3 personer du tycker ska svara på detta!
Tja, hade jag haft bloggvänner så... men jag har liksom inte nätverkat tillräckligt bland de andra bloggioterna... Så vi får hoppa över den här punkten känns det som.

Nöff, nöff

2011-05-19T22:19:00.000+02:00

Liam och jag har ju haft katterna på besök ett par veckor nu, och Grisen, som den klenaste katten heter, och Liam är ju rätt fästa vid varandra. Grisen är i och för sig inte den som är svårflörtad, han börjar spinna om man möter hans blick (kanske inte alltid, men det händer, jag lovar), men de har ändå något speciellt band. Så, i alla fall, nästan varenda kväll kommer Grisen med och "nattar" Liam när han lägger sig...

Natti, natti, minsting-husse...

...och tror ni inte katten kommer så fort jag ska väcka honom också. Som ett skott är han där, och spinner som en tok förstås. Ingen katt kan spinna som Grisen, jag har då inte hört någon som spinner så högljudt i alla fall.

Liam är alltså typ vaken, men vill inte vakna... något Grisen inte riktigt går med på.

Sen har ju katterna hittat sin egna mysiga sängplats... ovanpå mitt skafferi... Jättegulligt, förutom att de måste hoppa upp på diskbänken (som de inte får vara på) och över diskstället (som de inte får vara över). Men jag låter dem ligga där uppe ändå...

Zzz...

Bloggers nertid

2011-05-15T16:13:00.000+02:00

Det är ju hemskt vad det klagas på Blogger nu efter deras dygnslånga haveri (eller vad det nu var exakt). Det gör mig faktiskt riktigt förbannad, faktiskt riktigt irriterad. Visst kan man bli irriterad för att saker inte fungerar som det ska, men betänk detta: Blogger tar inte betalt för någonting, ni får tillgång till den här tjänsten helt gratis. Det jobbar mängder med folk för att få era bloggar att fungera, och de fungerar nästan hela tiden.

Hur stor del av tiden sedan 23 augusti 1999 har Blogger inte fungerat? Ärligt talat! Ni får någonting helt gratis, år efter år, och när det sedan inte fungerar ett ynka dygn så spyr ni galla över dem. Samtidigt som en mängd tekniker arbetar arslet av sig för att få upp tjänsten och återställa alla era poster som tillfälligt har inaktiverats. Hur bortskämda får man bli egentligen?

Ja, jag förstår att det i de flesta fallen har varit i ren frustration som berörda har slängt ur sig sin irritation mot Blogger, men snälla, tänk efter lite. Sätt det i perspektiv! Alla tjänster råkar ut för kraschar och avbrott, det är ofrånkomligt.

Är det någon som jobbar på ett företag som aldrig råkar ut för något missöde? Att något inte fungerar i ett par timmar, ett dygn, en vecka? Aldrig någonsin ett enda missöde de senaste tolv åren?

Och sen klagas det över poster som försvunnit. Ett tips är väl att man går in och kollar på Bloggers kända problem om något inte fungerar. Länk finns i instrumentpanelen under "Hjälp-resurser". Där står följande:

We’ve started restoring the posts that were temporarily removed and expect Blogger to be back to normal soon.
— LATEST UPDATE ON FRIDAY, MAY 13, 2011

To get Blogger back to normal, all posts since 7:37am PDT on Weds, 5/11 have been temporarily removed. Blogger is in read-only mode for now. We expect everything to be back to normal soon.
— LATEST UPDATE ON FRIDAY, MAY 13, 2011

Dvs, posterna har varit tillfälligt borttagna för att kunna få upp systemet stabilt igen.

Det här är så extremt typiskt, folk tror att tekniker ska ha någon sorts gudomlig egenskap som gör att om man får minsta lilla att fungera, då ska allt fungera direkt, och inte är det en jävel som kan ha lite is i magen och låta dem fixa klart allt så det kan fortsätta fungera ordentligt. Man kan liksom inte laga en tjänst eller något tekniskt med tuggummi och tro att det ska fortsätta hålla. Vissa saker tar tid.

Vi inser att rörmokaren behöver ett dygn på sig att fixa rören i badrummet när vi renoverar, och tvättar händerna i köket istället, till exempel. Vi betalar rörmokaren en hel del pengar för hans jobb (med all rätt). Blogger är helt gratis, men en stor mängd människor kan inte ta att tjänsten inte är tillgänglig något ynka dygn på tolv år...

Läs även andra bloggares åsikter om blogger, nertid, irritation, bortskämda, gratis

Alltså, ungar...

2011-05-14T13:37:00.000+02:00

Jag: "Liam, du måste ta medicin och borsta tänderna."
Liam: "Men... jag ska inte till dagis idag?"

...

Jag: "Liam, du måste ta på dig ett par kalsonger."
Liam: "Men, jag ska inte till dagis idag ju!"

Så, nästa helg tänkte jag följa hans exempel. Ingen tandborstning, ingen medicin, inga kalsonger. Jag kommer nog bli en märklig syn, med bar underkropp, hösnuva och dålig andedräkt. Borde jag låta bli att gå till affären med, kanske..?

Ahmenvafanharjagglömtbloggenigen!

2011-05-11T21:34:00.000+02:00

WTF? Nu har det ju gått aplänge sedan jag skrev blogg sist, och egentligen har jag haft en del saker jag hade kunnat skriva om. Men jag får skylla lite på omställningen till att vara i skolan åtta timmar om dagen. Jag somnar över böckerna emellanåt till och med! Men det rättar väl till sig när jag blir mer van vid rutinerna.

Det blir ju helfånigt att skriva om allt i ett inlägg, och lika fånigt att skriva en bunte inlägg på raken om de saker jag hade kunnat skriva om. Så jag raddar bara upp det ni går miste om för att jag glömt att blogga, och så drar jag ett streck här och fortsätter att blogga mer flitigt sen.

Det ni gått miste om är:

Liam cyklade omkull och slog sitt huvud. Tack hjälm, säger jag bara!
Jag höll på att bli bredsidad av en bil som hade väjningsplikt. Och hade ögonkontakt med mig. Och som såg att jag inte stannade. Jag lyckades tvärnita, han saktade inte in, tvärtom... (Idiot!)
Älsklingen var här drygt halva förra veckan, jättemysigt. Synd att hon mådde så dåligt av sin medicin bara...
Jag hittade en tjuga i en papperskorg. (Nej, jag rotade inte i papperskorgen.)
Mitt humör har varit lite problematiskt, men efter ett psykbryt förra veckan har jag börjat få bättre kontroll över det...
Jag håller på att lyssna igenom en massa musik jag redan skulle lyssnat på för länge sedan. Just nu Megadeth's alla album. Fast på morgonen är det Bandit som gäller.
Alla möjliga saker om skolan. Det går bra, jag har kul, jag ligger före, yada yada, typ.

Så, nu drar jag ett streck...

...och så försöker jag bli duktigare på att blogga direkt, annars blir det inte av...

Axelj*vel

2011-04-24T22:25:00.000+02:00

Så har jag googlat runt bland vad olika idrottsläkare, kiropraktiker och sjukgymnaster har att säga om bråkande muskelfästen, bråkande axlar och muskelsträckningar. Föga förvånande hade de ungefär samma sak att säga som jag misstänkte. Jag måste minska på vikterna ordentligt och ta det försiktigt med alla övningar som involverar axeln. När det blivit bra igen kan jag sakta öka på vikterna igen. Kul, kul... men å andra sidan så vill jag gärna slippa en kronisk inflammation i axeln också, så jag tror jag lyder råden.

Och så ska jag se till att jag tar mina vitamintabletter också, så jag får i mig tillräckligt med vitamin E. Det var tydligen viktigt.

Liiiite irriterad är man ju att man inte får (kan) ta inflammationshämmande. (Jag får så svår allergisk reaktion att jag nog egentligen borde åka in till sjukhuset om jag tar inflammationshämmande, som tex Ipren.)

Läs även andra bloggares åsikter om fysiskt, irritation, axel, smärta, muskel

Kvastparkering

2011-04-23T10:08:00.001+02:00

Jag kanske borde sammanfatta lite, eftersom jag inte skrivit så mycket. Det går jättebra hos Lernia, jag har redan avverkat Ellära A och B (som jag redan har läst, fast i andra kurser, fast rätt många år sedan), och nu läser jag Trefas. Det är skitintressant! Och så kan jag ha Bandit i lurarna nästan hela dagarna, vilket också hjälper.

Hmm... lång sammanfattning, verkligen. Jaja. Så här såg det i alla fall ut utanför Lernia när jag kom dit i torsdags:

Och jag som hade ställt den i cykelstället...

Läs även andra bloggares åsikter om bilder, utbildning, häxor

Sär

2011-04-22T09:41:00.000+02:00

En liten stund efter att jag öppnat datorn (ja, jag öppnade datorn, det är en laptop) idag skrev kaffemamman/svärmor till mig:

(09:13:12) G******: är du sär?
(09:13:58) steehle: va?
(09:14:03) steehle: jag är inte sär! :P
(09:14:16) G******: bra. jag vill inget
(09:14:25) steehle: okej, haha :)

Så, nu har jag fått dagens skratt...

Glashus

2011-04-03T10:01:00.000+02:00

Om man sitter i ett glashus och kastar sten så går det där glaset sönder fastän man har jävligt rätt i det man påstår. Därför känns det lite löjligt när Microsoft anklagar Google för att missbruka sin dominerande marknadsställning. Nog för att de har rätt i en hel del, Google är inga änglar, trots att jag gillar dem betydligt bättre, men det känns ju väldigt hycklande när det kommer från Microsoft. Microsoft har ju som bekant sysslat med samma missbrukande sedan långt innan Google bildades, och gör det fortfarande.

Men trots det är det ju bara bra att sådant här granskas, trots att det kommer från företag med minst lika smutsig byk...

Läs även andra bloggares åsikter om microsoft, google, glashus

Resumé

2011-04-01T20:55:00.000+02:00

Nu har jag inte skrivit på nästan en vecka, trots att jag hade tänkt skriva flera gånger. Men så har allt gått i ett hela dagarna, så på kvällarna har jag verkligen inte orkat. Jag har i alla fall varit hos Lernia två gånger och gjort tester, både de teoretiska som jag nämnde och sedan praktiska tester. Det vill säga att jag fick skruva ihop en trefasförlängningssladd, kontrollmäta den och montera en lampknapp och ett eluttag. Inga större problem... förutom att jag råkade ha isär min lampknapp i smådelar så jag var tvungen att be om en ny. Hehe.

Men det gick jättebra, de var nöjda, och vi sätter igång utbildningen den 11 april. Så därefter kommer jag sitta i skolsalen från halv åtta till halv fyra. Det blir lite krångligare att få till träningen då igen, men det får det vara värt om det kan leda till en yrkesexamen.

Jag fick även reda på att även när jag läser inriktningen larmtekniker så kommer jag få tillräckligt för att kunna få ut en lärlingsbok, dvs jag får tillräckligt för att kunna bli elektrikerlärling, vilket säkert kan vara bra om det skulle funka bättre att jobba med installation än larm när jag väl är färdig. Fler möjligheter är ju aldrig fel.

Läs även andra bloggares åsikter om elektriker, larmteknik, lernia

Låtsastid

2011-03-27T08:54:00.000+02:00

Jag har sagt det varje år, ända sedan jag som liten insåg att mina föräldrar mixtrade med universums tid. Avskaffa sommartid! Vad är det för dumt påfund egentligen? Idag får vi fler trafikolyckor, fler hjärtinfarkter och grundar fler depressioner. Bara för att nämna en liten del av det.

Tack så jävla mycket Sverige... det här kan ni inte skylla på EU i alla fall...

Läs även andra bloggares åsikter om irritation, sommartid

Studiebesök

2011-03-24T08:14:00.000+01:00

Jag var hos Lernia på studiebesök igår, för att kolla på elektrikerutbildningen de har där. Vilket gick jättebra, lärarna verkade väldigt trevliga, klimatet kändes bra, utbildningen verkar intressant. Nu ska jag bara bestämma mig för vilken inriktning jag vill välja, men det lutar åt att det blir larmtekniker, det lät väldigt intressant, trots att det var installatör jag hade funderat på innan.

Nu ska jag dit på tisdag och torsdag för att visa att jag har tillräckliga kunskaper i svenska, engelska och matematik. Det vill säga gymnasiets A-kurser. Här kan man ju välja att antingen bli irriterad över det, eller tycka att det är hejdlöst lustigt, jag valde det senare, och fick bita mig i kinden för att inte skratta. Särskilt när han stod och sa att det kan vara rätt bra om matte inte var ens svåraste ämne.

Varför tycker jag att det är så lustigt att jag ska testas i de ämnena då? Jo, för att jag hade VG i alla tre kurserna. Dessutom läste jag Matematik B, C, D och E, samt minst 30 hp matte på universitetet, Svenska B och Engelska B. Kunskaperna i svenska och engelska blir inte heller sämre av all kurslitteratur och rapportskrivning som man tvingas göra på universitetet. Så varför räcker det inte att de kollar på ens betyg? Är Lernia bättre på att avgöra vad man har för kunskaper än andra skolor?

Men strunt samma, jag ser det som sagt som rätt lustigt, för det har suttit någon snubbe på ett kontor och kommit på att det här ska vara standardutförande. Och antagligen har det ett rätt bra syfte, för det finns säkert en hel del personer som behöver fräscha av sina kunskaper efter att inte ha använt dem på 15 år. Men för mig personligen känns det lite lustigt. Fast å andra sidan tycker jag det är rätt kul med tester.

Läs även andra bloggares åsikter om elektriker, larmteknik, lernia, kärnämnen

Veckans bilder

2011-03-23T14:33:00.000+01:00

Nu ska jag leka fotoblogg lite, för jag har tagit lite foton de senaste dagarna som jag tänkt lägga upp i bloggen, men jag har inte hunnit med det, så allihop får komma upp i samma inlägg istället.

Första fotot är från igår, då jag fick dagens "WTF" när jag mötte en nässelfjäril i loftgången. Det visade sig inte vara så konstigt när jag slog upp det, de övervintrar tydligen och kan till och med vakna mitt i vintern om solen lyser tillräckligt, men jag ser det som ett vårtecken i alla fall.

Nässelfjäril (Aglais urticae)

Sen har vi ju lånat hem katterna den här veckan, och de är underbart söta så man bara smälter, och inte friska i huvudet någonstans. Ungefär. Men det har varit kul i alla fall. Den lilla, Grisen, hittar man på lite konstiga ställen, som ovanpå tvättkorgen, i tvättkorgen, i handfatet, när det inte är uppspolat vatten i det...

Gris i handfat.

...eller i den lilla korg jag köpte, och ställde bredvid spisen för att puffan ska kunna lägga alla sina småprylar där istället för utspritt bredvid spisen när hon är här. Men jag tog inget foto på honom när han satt i korgen, hur söt han än var, för han får inte vara där.

Korg utan gris.

Panter, den till kroppshyddan större katten (dock inte äldre, för de är typ femlingar/sexlingar eller nåt sånt) har skaffat sig två ärkefiender. Det är dessa:

Toalettpappersrullen (Papirus Dassus)

Hushållspappersrullen (Papirus Hushållus)

Hushållspappret försöker jag komma ihåg att ställa undan i ett skåp, och jag har inga extra toalettpappersrullar framställda. Men emellanåt kan han inte låta bli att ge sig på den rullen som sitter i hållaren...

Toalettpappersrulleskadaver.

Jag tror att det är när han inte har tillräckligt med torrfoder i skålen. Kanske något tuggbehov, eller nåt. Jag har haft mina funderingar på om man skulle köpa sådana där tunna tuggpinnar som man ger till hundar och ge till honom, han kanske har behov av att gnaga på saker. Eller så tycker han bara om att döda. Då får jag lära honom spela Counterstrike istället.

Läs även andra bloggares åsikter om bilder, katter, vardag, papper, döda

Strul

2011-03-20T23:30:00.000+01:00

Nu är det ju lite väl mycket strul på en gång. Mitt nya grafikkort höll i två dagar och måste skickas tillbaka på garantireparation. Laddaren till min laptop gick och dog, och trots att jag lekte elektriker med lödkolven så fick jag inte den att fungera. Ny laddare kommer på posten, jag hittade en till väldigt bra pris, men tills dess får jag klara mig på den stationära som står på Liams rum. Jag kommer nog överleva båda missödena.

Ska vi prata teknikhaveri så kan vi ju även nämna att puffans router begick Seppuku, min ena DVD-brännare vill inte fungera som den ska trots noggrann rengöring och jag var tvungen att göra hårdreset + ominstallation av allt på min telefon för att den bestämde sig för att ogilla mig. Jag kommer nog överleva det också, fastän det är irriterande.

Ovanpå allt så känns det som att jag är på väg att bli sjuk. Jag vill verkligen inte bli sjuk, jag har inte tid att bli sjuk. Förhoppningsvis är det bara för att jag har en del sömnbrist, så det blir sängen väldigt snart för mig.

Sen har jag dessutom fått en trevlig lapp från min hyresvärd om att jag inte städat tvättstugan ordentligt. Ja, det var inget formellt klagomål eller något, mer en "påminnelse att" man måste städa ordentligt efter sig. Vilket gör mig lite förbannad, för jag städar alltid ordentligt efter mig, och tvättstugan ser nästan alltid värre ut när jag kommer än när jag går. Men det tänker jag dock inte låta tynga ner mig. Istället ska jag städa så jävla fint att inte ens neuros-tanten som tvättade efter mig sist ska kunna hitta något att klaga på. Haha, liksom...

Nä, trött, sova.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, irritation, vardag

VÅR

2011-03-16T17:58:00.002+01:00

Snödroppar! Våååår! Ge mig!

Sakletare

2011-03-13T11:32:00.000+01:00

Folk slänger verkligen vad som helst. Det slängs hela, fungerande saker. Det slängs saker som med lätthet går att laga. Det slängs saker som innehåller delar som är fullt fungerande och användbara. Och sen slängs det ju även ren skit.

Där puffan och jag bodde för ett par år sedan var soprummet en guldgruva. Stolar, datorbord, TV-apparater, bandspelare, datorer, skärmar, med mera. Jag ogillar skarpt att fungerande saker går till tippen, jag tycker att man först och främst frågar runt om det är någon annan som vill ha saken. När jag hittar sådana saker i soprummet så är jag inte sen att ta dem, vilket det säkert finns folk som har åsikter om. Jag tycker dock att återanvändning absolut inte är fel, även om det innebär att jag plockar saker från soprummet. Fast jag går ju inte och skyltar med det, direkt...

Här där jag bor nu har jag en guldgruva i soprummet också. Jag har plockat processor, minne, mängder med förlängningssladdar och grendosor. Och för någon dag sedan hittade jag en dator, utan minne, hårddisk och CD/DVD, men annars helt fungerande. Athlon 64 på 2.2 ghz, SATA-gränssnitt, grafikkort med TV-utgång, grymt snygg låda som passar bra in i färg och stil med min TV, och väldigt tysta fläktar. Ni lite mer ~~nördiga~~ tekniskt bevandrade förstår kanske vart jag vill komma..? Japp, detta blir min nya HTPC! Här ska mekas datorer!

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, sopor, återanvändning

Borra!

2011-03-13T09:26:00.001+01:00

Nu har jag skaffat mig lite fler piercingar! En till i brosket i örat, en liten bit från min gamla piercing, så att jag kan ha en spiral som går genom båda hålen. Lite effektfullt, tycker jag i alla fall. Och sen en piercing i underläppen. Mamma kommer få spader, men jag tror det kommer bli riktigt bra. När svullnaden går ner, när det inte är ömt längre och har läkt färdigt.

Just nu ömmar mitt öra en del, och det är lite svårare att äta och dricka. Dessutom får jag inte dricka för varmt, inte äta för starkt, osv. Vilket kaaaanske kan gå att leva med (man kan ju ha kallvatten i teet, liksom). Men värst av allt är att jag inte får hångla! Inga kyssar är tillåtna, på sin höjd pussar. Så drygt liksom. Inte för att jag just nu känner för att pressa min underläpp mot något..

Läs även andra bloggares åsikter om piercing, bilder

Skyrim

2011-03-04T22:37:00.001+01:00

Jag var helt frälst i The Elder Scrolls II: Daggerfall när jag introducerades för det, vilket var riktigt häftigt med den tidens standard. Jag missade TES III: Morrowind helt och hållet, av någon konstig anledning. Jag har spelat det lite nu, men jag blir inte riktigt fäst vid det eftersom jag hunnit spela TES IV: Oblivion i ett år innan. Jag är helt frälst i Oblivion, underbart spel. Jag är egentligen frälst i hela TES-serien.

Så nu när jag upptäckte att de ska släppa nästa del så blir jag ju alldeles till mig. Särskilt efter att ha sett trailern. Jag måste ha TES V: Skyrim när den släpps!

Välkommen till Sovjet

2011-02-25T09:41:00.000+01:00

Idag har jag två leverantörer av tv-kanaler.

Leverantör A kostar 173 kr i månaden. Den har en halvtaskig barnkanal som det knappt tittas på, förutom första minuterna på ett av programmen som börjar kl 18.00 varje dag. Förutom det så tittar vi inte på någon av kanalerna från den leverantören.

Leverantör B kostar 174 kr i månaden. Den har nästan fem gånger så många kanaler, varav många visar program jag faktiskt är intresserad av. Barnkanalerna är dessutom mer uppskattade än den hos leverantör A.

Nu skulle jag vilja avsluta abonnemanget hos leverantör A, men Radiotjänst går inte med på det. Någonting om att de tillhör staten och har rätt att tvångsansluta folk, kräva dem på pengar och sända vilken skit som helst (alla måste ju ändå betala). Justja! Vi bor i Sverige, den sista Sovjet-staten...

Läs även andra bloggares åsikter om irritation, tv-licens, radiotjänst